Jag trivs verkligen som fisken i vattnet som skolsköterska! I dag blev vi bjudna på Nobel-middag (lunch) på skolan! Eleverna hade dukat fint i matsalen och det bjöds på en tre rätters meny. Gott och trevligt att se alla "busar" klädd i kavaj och slips! =) Jag som just före hade varit hem och svirat om till sidenklänningen jag lät sy upp i Thailand var sedan klar att åka till nästa bjudning. Våra nya grannar från England bjöd in till älgköttsoppa och champange! En bra dag med andra ord!
onsdag, december 21, 2011
Nobellunch och champange
Jag trivs verkligen som fisken i vattnet som skolsköterska! I dag blev vi bjudna på Nobel-middag (lunch) på skolan! Eleverna hade dukat fint i matsalen och det bjöds på en tre rätters meny. Gott och trevligt att se alla "busar" klädd i kavaj och slips! =) Jag som just före hade varit hem och svirat om till sidenklänningen jag lät sy upp i Thailand var sedan klar att åka till nästa bjudning. Våra nya grannar från England bjöd in till älgköttsoppa och champange! En bra dag med andra ord!
onsdag, december 14, 2011
Händer mycket nu!
lördag, november 19, 2011
Musikafton
torsdag, november 10, 2011
Papper papper papper...
söndag, november 06, 2011
Skolsköterska!
lördag, oktober 15, 2011
Snart utflugen...
måndag, oktober 03, 2011
Tänker på henne hela tiden!
onsdag, september 28, 2011
Kolla in!
tisdag, september 27, 2011
Ny granne!
söndag, september 25, 2011
50-årsfest!
tisdag, september 20, 2011
Bada i september
måndag, september 12, 2011
Karl-Johan v/s Gallsopp
Nätmönstret på foten är mörkt, till skillnad från Karl-Johan som har ljust nät. Köttet är rosa skiftande, inte grönvitt eller gulvitt som K-J. Det beskrivs att man ska dutta med tungan mot en bit svamp där du skurit om man tvekar, och ha något annat i närheten att byta smak i munnen med i beredskap. Gallsopp är inte giftig, bara vidrigt smakande. Så här ser den ut.
onsdag, september 07, 2011
fredag, september 02, 2011
2 sep 2011
Det går aldrig få ett foto lika bra som det man ser i verkligheten. Inte då med min kamera och mina fotokunskaper. Det här är i alla fall vad som är framför mig. Plus frisk luft in genom mina näsborrar, doften av vått gräs, dugg i luften som fuktar min hud, mina bara fötter som möter det kalla fuktiga gräset. Försöker få ungdomarna att gå ut och möta detta vackra men de tisslar och fnissar instängda i rummet. Och OM och när de får för sig att gå ut så har det säkert hunnit mörkna och själva realbilden borta för alltid…Tack kära sambo som visade mig!
lördag, augusti 20, 2011
Fotots betydelse
onsdag, augusti 17, 2011
Sista semesterveckan
Semestern går mot sitt slut och jag har faktiskt kunnat koppla bort jobbet riktigt bra! Det ha varit en bra semester med kanonväder och trevliga projekt som flottbygget som är det bästa vi gjort!
Har idag varit med familjen och sett bion "Bridesmades", riktigt kul faktiskt! Skrattade så jag skrek och började tokhosta fleeeeeera gånger!
onsdag, augusti 10, 2011
Sthlm mm
- Tre nätter på Elite Palace Hotel
- Barkaby outlet
- Gick gick gick på söder
- Åt lunch på Loopen (matställe på pontoner).
- Gick över västerbron, lååååång
- Överaskade svägerskan på lördagen som var hennes födelsedag
- Fick äntligen träffa dottern som varit där sedan tisdagen.
- Åt fondue på världens mysigaste restaurang Shvejts tomtebogatan 22
- IKEA Sundsvall på vägen hem
torsdag, juli 21, 2011
söndag, juli 17, 2011
Flytkraft
tisdag, juli 12, 2011
Bastuplanering
fredag, juli 08, 2011
Hjälpmedelskort
Andra varor som ingår i läkemedelsförmånerna
18 § Läkemedelsförmånerna skall, när beslut fattas enligt 7 §, omfatta
• 1. varor på vilka 3 § läkemedelslagen (1992:859) är tillämplig och som förskrivs enbart i födelsekontrollerande syfte av läkare eller barnmorskor,
• 2. förbrukningsartiklar som behövs vid stomi och som förskrivs av läkare eller av annan som Socialstyrelsen förklarat behörig därtill, och
• 3. förbrukningsartiklar som behövs för att tillföra kroppen ett läkemedel eller för egenkontroll av medicinering. Lag (2003:76). Lagrumshänvisningar hit (8)
• 12 §, 14 §, 20 § 3 st, 5 §, 7 §, 8 §
• 4 §, 8 § Förordning (2002:687) om läkemedelsförmåner m.m.
Ändringar/Förarbeten (1)
Ändrad: SFS 2003:76
Särskilda bestämmelser om vissa varor
19 § Förbrukningsartiklar som avses i 18 § 3 skall tillhandahållas kostnadsfritt om de på grund av sjukdom förskrivs av läkare eller tandläkare eller av någon annan som Socialstyrelsen förklarat behörig därtill. Lag (2003:76).
onsdag, juli 06, 2011
torsdag, juni 23, 2011
söndag, juni 19, 2011
onsdag, juni 15, 2011
söndag, juni 05, 2011
Buk
AKUT BUK
Akut buk tillhör den medicinska allmänbildningen. Akut buk innebär ett akut insjuknande med smärtor i buken. Orsaken kan vara vad som helst både i och utanför buken; angina pectoris (påminner om gallsmärta), prostatainflammation, lunginflammation, appendicit, ileus, polyper, gastrit, colit, pericardit...
Ileus = tarmvred, tarmstopp (kan ha många olika orsaker)
Polyp = skaftad tumör
Akut buk skall alltid tas på allvar!
Buken delas in i fyra delar med ett kors med centrum i navel för att tala om var smärtan sitter. Epigastriet är den del av buken som sitter under och mellan revbensbågarna.
MB = McBurneys punkt talar om var appendix brukar sitta. Punkten ligger 1/3 upp på en tänkt linje från höger höftkam till naveln.
Gallgången hittar man oftast mitt på en tänkt linje mellan naveln och mitten av högra revbensbågen. Ömhet under höger revbensbåge tyder på lever eller galla.
Utstrålning och överföring av smärta till andra delar av kroppen sker pga att samma spinalnerver inerverar flera platser. Ett dermatom är en spinalnervs sensoriska utbredning i huden. Smärta i huden i ett visst dermatom kan visa på vilket inre organ smärtan orsakas av. Smärta i buken får en diffus utbredning pga de relativt få smärtreceptorerna i buken.
Viscerale är den inre delen av den hinna som klär varje organ.
Parietale är den yttre delen av en hinna, i buken peritoneum, vilken är mycket smärtkänsligt.
En visceral smärta är diffus.
En parietal smärta är distinkt.
SYMTOM VID AKUT BUK
SMÄRTA
Smärta krävs för att tillståndet ska kallas akut buk. Smärtan skall vägleda till vad det är som utlöser sjukdomen.
Insättandet (starten)
långsamt, tyder på inflammation (reaktion på något)
snabbt (10-20 min), tyder på stenar i njurar, uretärer, gallvägar eller tarmhinder
blixtsnabbt (1 min), tyder på att ett organ har perforerat, tex brusten appendix eller magsår
Karaktären
molande, ständigt pågående, jämn, tex som vid tandvärk eller huvudvärk, tyder på inflammation
intervall, kommer och går, dock aldrig helt smärtfri, smärta vid peristaltik pga hinder i tarmen, i tarmväggen eller utanför tarmen.
Lokalisation
platsen hela buken, endast en del, diffust eller distinkt
utbredning hela buken, endast en del, diffust eller distinkt
utstrålning hela buken, endast en del, diffust eller distinkt
Reaktion på smärtor
Ligga stilla pga ständig smärta.
Ändra ställning pga intervallsmärta, "krypa efter väggarna".
Förlora medvetandet kan man göra vid mycket stark smärta.
KRÄKNING
Orsak:
·reflektorisk, tex vid plötslig smärta, främst vid njur- och gallkolik
·hinder i magtarmkanalen
·toxisk påverkan av CNS, tex i sent skede av ileus eller peritonit
Hur den startar:
·smärta
·illamående
·sura uppstötningar
Utseende och mängd
Reflektoriska kräkningar:
·första kräkningen ger stor mängd och innehåller mat, magsaft, galla (grön)
·fortsatta kräkningar ger mindre mängd och innehåller magsaft och galla
Ju mindre matrester som kastas upp desto längre har patienten kräkts.
Hinder i övre magmunnen ger kräkning som innehåller mat utan magsaft.
Hinder i nedre magmunnen (pylorusstenos) ger kaskadkräkning som innehåller mat och magsaft dock ej galla.
Hinder högt upp i tunntarmen ger symtom tidigt och ser till en början ut som en reflektorisk kräkning.
Hinder längre ned i tunntarmen ger symtom senare. Vid ileus blir det så småningom toxiska kräkningar vilka är brunaktiga och avföringsluktande pga tarmbakterier. I svåra fall förekommer många och små uppkastningar av avföring, så kallade fekala kräkningar.
Blod:
·ljust som koagulerar när det kommer ut, kommer från esophagus
·mörkrött med koagler kommer från ventrikeln
·kaffesumpliknande kommer från duodenum
Ju längre ned i magtarm kanalen blodet kommer ifrån desto mer påverkat är det. Det omvända gäller för blod i avföringen Ju längre ned i magtarm kanalen blodet kommer ifrån desto mindre påverkat är det.
UPPBLÅST BUK
Tarmatoni = minskad tonus
I samband med smärtor i magen förslappas ofta tarmen. Detta händer vid inflammation och vid kirurgiska ingrepp.
Meteorism/tympanism = ökad bildning av gas i magen
En ökad bildning av gas i magtarmkanalen är vanligt efter operation. En svullen, stor mage kallas för trumbuk därför att det låter som en trumma när man klappar på buken. Det bästa mot lätt meteorism är att var uppe och röra på sig. Fråga patienten om det kniper i magen och om det gått gaser.
MUSKELFÖRSVAR
Muskelförsvaret eller en "brädhård buk" sitter över ett inflammerat område. Det är ett reflektoriskt skydd för att minska irritationen av det inflammerade området.
"Smärtstimulering av peritoneum parietale ger en skarp, väl lokaliserbar smärta samt en ofrivillig spasm eller tetanisk kontraktion i motsvarande del av bukväggens muskulatur, defence musculaire" (Franksson. Kirurgi).
Blindtarmsinflammation = appendicit
Bukhinneinflammation är ett akut tillstånd som endast uppstår om ett organ brister.
UNDERSÖKNING
Hur är patientens:
·aktivitet (är stilla/rör på sig)
·andning (buk/bröst, tunn/djup, frekvens)
·hudfärg (gul/cyanotisk/blek/röd)
Undersökaren ska ha varma händer.
Patientens knän ska vara uppdragna för att buken skall vara avslappnad.
Fråga var det gör mest ont.
Börja palpera på motsatta sidan om den angivna smärtan och palpera medelhårt.
Vid misstanke om ascites (vätska i buken) knäpper man på ena sidan samtidigt som man med andra handen känner på andra sidan. Vågrörelsen känns om det är vatten i buken.
En gasfylld buk ger ett trumljud
Stöt lätt till patienten bak/flank för att se om njurarna gör ont.
Vid misstänkt appendicit tryck på vänster sida och släpp plötsligt. Smärtor i höger sida tyder på appendicit.
Ägna dig inte åt navelskådning utan titta på patientens ansikte!
Det är viktigare att observera patienten än att bara se på prover. Lyssna och känn.
VÅRD VID AKUT BUK
Följande gäller då diagnos saknas och man endast har misstankar om orsaken.
Generella riktlinjer vid övervakning av akut buk:
·sängläge (inflammerade kroppsdelar ska vara i stillhet)
·svält, ingen mat eller dryck per os
·temperatur och puls varannan timme
·observation av smärta och smärtutveckling
·bukstatus genom palpation
·uttömningar, hur ser de ut, när, hur ofta (kräkning, gaser, avföring, urin)
Prover:
·LPK (leukocyt partikel koncentration)
·SR (sänkningsreaktion)
·CPR (snabbsänka, talar om huruvida sänkan beror på bakterier)
Absolut förbjudet:
·laxermedel
·smärtstillande eller febernedsättande medel utan ordination från läkare
·värme
·dryck eller mat (dropp ordineras istället)
Undersökningar (på ordination):
·ultraljud
·EKG
·el-status
·röntgen (buköversikt, passage, lungor)
Lyft på täcket och kontrollera patienten!!!
OPTISKA UNDERSÖKNINGSMETODER
Skopi = under ögats inseende
Fiberoptik:
·oesopahgoskopi (matstrupen)
·gastroskopi (magen)
·ERCP (endoskopisk retrograd choledocho-pancresticografi)
·coloskopi (colon)
·rectoskopi (rectum)
·proctoskopi (ampullen)
Laparoskopi = titthål för att se. Även operationer kan göras på detta sätt.
PX = provexition = litet vävnadsprov
Laparotomi = öppna buken för att se
Laparocentes = urtappning av vätska från buken
BUKHÅLANS ORGAN, PLACERING OCH FUNKTION
Matstrupen, esophagus, är ett 25 cm långt muskelrör som börjar i höjd med ringbrosket och slutar vid övre magmunnen i magsäcken.
Övre magmunnen, kardia, sitter till vänster i magsäckens övre del.
Magsäcken, ventriculus, är belägen till vänster i bukhålans övre del. Dess form växlar med fyllnadsgrad och kroppsställning. Magen finfördelar och knådar födan samt förbereder nedbrytningen av födan. Saltsyran i magsaften steriliserar maginnehållet.
Nedre magmunnen, pylorus, avslutar magsäcken i den nedre högra delen.
Bukspottkörteln, pancreas, är en långsträckt, morotsformad körtel, som ligger bakom magsäcken, fästad vid bakre bukväggen. Pancreas exokrina del producerar sekret innehållande enzymer för nedbrytning av proteiner, fett och kolhydrat. Den endokrina delen består av de Langerhanska öarna som producerar hormonerna insulin, glukagon, somatostatin och pancreaspolypeptid. De två förstnämnda står för regleringen av kolhydratomsättningen och blodsockerkoncentrationen.
Levern, hepar, ligger i högra, övre delen av bukhålan. Den väger omkring 1,5 kg och är kroppens största körtel. Levern deltar i ett stort antal för kroppen viktiga funktioner; spjälkningsprodukter som förts med blodbanan från tarmen bearbetas, energirika ämnen upplagras, viktiga ämnen bildas (tex blodproteiner och koaguleringsfrämjande substanser), nedbrytning av fritt hemoglobin, bildning av gallsyror vilka har betydelse för fettets nedbrytning i tarmen. Levern fungerar även som kroppens avgiftningscentral.
Gallblåsan, vesica fellea, ligger i en urgröpning på leverns undersida. Den rymmer ca 50 ml och är en reservoar för gallan. I samband med en fettrik måltid töms galla i duodenum.
Gallgången, ductus choledochus, går från gallan och levern ut i tolvfingertarmen genom sfinkter oddi.
Tunntarmen, intestinum tenue bildar ett 7 meter långt, vindlat rör, som går mellan magsäcken och tjocktarmen. I tunntarmen sker den huvudsakliga nedbrytningen av födan. Tunntarmen delas in i: tolvfingertarmen, duodenum
tunntarmens första hälft, jejunum
tunntarmens andra hälft, ileum
Tjocktarmen, intestinum crassum, som kan liknas vid ett upp- och nedvänt U, börjar i högra nedre delen av buken som blindtarmen i vilken tunntarmen mynnar in. Tjocktarmens huvudsakliga uppgift är att resorbera vatten.
Tjocktarmen delas in i: blindtarmen, cecum
den uppåtstigande, colon ascendens
den tvärgående, colon transversum
den nedåtgående, colon descendens
den slingrande, colon sigmoideum
ändtarmen, rectum
den vidgade delen av ändtarmen, ampulla recti
Det maskformiga bihanget, appendix vermiformis, sitter i blindtarmens botten. På grund av appendix stora rörlighet kan dess lokalisation variera vilket kan försvåra diagnostik och operation vid appendicit.
Bukhinnan, peritoneum, är en tunn hinna som täcker bukväggens insidor. Omslutna av bukhinnan ligger ventrikeln, levern, colon transversum och tunntarmarna. Bakom bukhinnan ligger njurarna, bukspottkörteln och de stora blodkärlen. Vid inflammation i något av bukhålans organ med risk för genombrott av organväggen "fäster" aktuell del av bukhinnan på organet för att hindra spridning av infektionen. Även hinnans lymf- och blodkärlssystem deltar i infektionens bekämpande.
Mjälten, lien, ligger till vänster i bukhålan mellan magsäcken och revbensbågen mittför 10:de revbenet. Mjälten kan under normala förhållanden inte palperas. Mjälten är kroppens största lymfoida organ. Den producerar lymfocyter och fagocyterar (bryter ner) gamla, förbrukade blodkroppar.
Njurarna, ren, sitter bak i buken, högt upp på vardera sidan om kotpelaren. Njurarna reglerar kroppens vatten- och elektrolytomsättning samt upprätthåller syra-basbalansen.
Urinledarna, ureter, är 25-30 cm långa och leder urin från njurarna till urinblåsan.
Urinblåsan, vesica urinaria, är en rundad muskelbehållare som varierar sin form efter fyllnadsgrad. Normalt rymmer den 300-400 ml urin. När den är tom ligger den dold bakom symfysen, men allteftersom den fylls, förskjuts den uppåt utefter främre bukväggen där den kan palperas.
Blåshalskörteln, prostata, ligger an mot urinblåsans undersida och omsluter urinrörets översta del. Prostata kan lätt palperas per rectum då den ligger omedelbart framför ändtarmen.
Urinröret, urethra,är ett muskelrör med slemhinneklädd insida. Det går mellan urinblåsans botten och den yttre urethramynningen.
TEXTEN BASERAS PÅ FÖRELÄSNINGAR OCH FÖLJANDE LITTERATUR:
Järhult J, Thulin A. Medicinsk fysiologi. Stockholm: Almqvist & Wiksell, 1989.
Bauer, Bengmark, Bergentz, Zederfeldt. Kirurgi för sjuksköterskor. Lund: Studentlitteratur, 1991.
Sonesson B. Människans anatomi. Stockholm: Almqvist & Wiksell, 1974
tisdag, maj 31, 2011
Möhippa mm
söndag, maj 22, 2011
Öronspolning
I Vårdhandboken har öronspecialist i västerbotten skrivit lättöverskådligt om öronspolning:
[Öronspolning vid vaxpropp]
Vaxproppar, ett vanligt och besvärligt problem
Problem med vaxpropp är en vanlig orsak till att söka vård. Förekomsten uppskattas till mellan 2 och 6 % av befolkningen. Vaxproppar i hörselgången förorsakar stora problem för patienterna med bland annat hörselnedsättning men också smärtor och lock-, eller tryckkänsla i hörselgången. Ytterligare kan patienterna uppleva brummande eller ringande/pipande ljud samt yrsel och även hosta till följd av vaxproppar. Livskvaliteten kan därmed försämras och borttagandet av en vaxpropp kan förbättra situationen omedelbart [1].
Öronvax består av sekret, talg och svettkörtelsekret samt hudpartiklar, framför allt keratin. Vaxet är svagt surt och utgör egentligen ett skydd för huden i hörselgången. Vaxet kan vara mjukt eller hårt, och kan variera i färg från ljust till mörkt brunt. Vaxproppar är vanligen mörkt bruna och torra/hårda samt sitter fast i hörselgångens väggar och hårstrån. Vaxproduktionen är individuell och ibland upplevs den vara i överkant. Vaxproppar kan bildas vid alltför riklig vaxproduktion eller då vaxet inte transporteras ut normalt [2].
Olika metoder för avlägsnande av vaxproppar
Idag finns ingen säker evidens för vad som är den effektivaste metoden för avlägsnande av vaxproppar, utan flera metoder används. Vid okomplicerade vaxproppar är den vanligaste metoden öronspolning med spruta, som brukar utföras av hälso- och sjukvårdspersonal med adekvat kompetens. I speciella fall kan läkare avlägsna vaxproppar direkt och använda sig av öronmikroskop, öronspeculum samt curette, vaxslynga eller armerade bomullspinnar alternativt sug [3].
Öronspolning med fast system kopplat direkt till vattenkran tas ej upp i denna text. För den metoden hänvisas till respektive tillverkare av systemen.
Risker vid öronspolning
Öronspolning kan innebära risker som till exempel trumhinneperforation, andra skador i hörselgången, extern otit, smärta, tinnitus, yrsel och blodtrycksfall [4].
Kontraindikationer
Spolning är kontraindicerat:
om patienter har insatta dräneringsrör eller andra genomgångna operationer i örat
vid trumhinneperforation
vid pågående öroninflammation eller om patienten tidigare haft svåra eller upprepade öroninflammationer
vid svår yrsel, om spolning inte är ordinerat av öronspecialist.
Spolning av små barns öron bör på samma sätt inte utföras utan specialistbedömning. Vid kontraindikationer mot öronspolning bör vaxproppar sugas eller plockas bort av läkare [1]. Flera svenska internetpublicerade lokala anvisningar anger att dessa tillstånd kräver en bedömning av öronspecialist för ordination innan spolning kan genomföras.
Revideringsdatum:
2011-03-29
Manusförfattare:
Inger Rising, distriktssköterska, fil mag. chefsjuksköterska. Centrum för Vårdutveckling, Stockholms läns landsting.
Åsa Hörnsten, leg sjuksköt. PhD. Universitetslektor, Institutionen för omvårdnad, Umeå Universitet.
Faktagranskare:
Thorbjörn Holmlund, överläkare/specialist i öron-, näs och halssjukdomar. Länskliniken ÖNH, Västerbotten
torsdag, maj 05, 2011
Återkommit till livet!
Tillbaka på arbetet efter en helg i dvala kvarstår ändå molandet. Jag har med mig ett urinprov som snarare liknar röd saftsoppa. Diskuterar med kollegan och läkaren att de inte trodde det var njursten eftersom den tidigare röntgen inte visade några och att njurstenar knappast kan bygga upp sig så snabbt. Samtidigt som kollegan och läkaren knappar på tangentbordet och tittar in i datorskärmen säger han sakta "...Ja men det beror ju på vad det är för sorts stenar....oxalstenar t.ex kan bygga på sig väldigt snabbt..." Jag berättar att jag veckan innan ätit ganska mycket rabarberkräm. Kollegan och läkaren tittar upp ovanför sina glasögon " Ja se där! Rabarber innehåller just oxal! " Vi är överens - det måste ha varit oxalgrus i njurvägarna!
Maxdos av Alvedon, Pronaxen och papaverin gör knapp skillnad och det är gränsfall att jag kan klara av att arbeta. Det klassiska Voltaren ska jag inte ta då jag har AIP. Då kommer kollegan och läkaren med förslaget att jag ska ta prednisolon. Inget prednisolon i läkemedelsrummet men väl Betapred. "Ta 10 st Betapred" säger han då. Nää tänker jag...inte 10 st...jag tar två stycken som jag löser i vatten. Ingen skillad. Jag lunkar tillbaka till läkaren mellan våra patienter, vill förstå. "Samma effekt som Voltaren, hämmar prostaglandinsyntesen...minskar svullnaden och resterna kan komma ut. 2 st Betapred räcker inte! Ta åtta stycken till."
Klara besked. Jag tar åtta till.
Har fortfarande som om en nål som gräver runt i uretra. Dricker massor av vatten och dagen efter - är allt molande väck! VAS NOLL! Inget molande i sidan! Svedan i uretra står jag ut med - stenen/gruset är ute! Idag har jag varit som en lärka på arbetet! Och ikväll har jag varit ute och motionerat med min dotter. Har återkommit till livet!
onsdag, april 27, 2011
Livräddande första hjälp till barn
onsdag, april 20, 2011
sträckläst bok!
Boken är "Mamma Pappa Barn" och del två vad jag förstår av denna rescension
Verkar dock som om de andra böckerna hon skrivit är minst lika bra! Läs om hennes serie här
måndag, april 18, 2011
Motiverande samtal
Försök till uppmuntrande samtal
Och här samma möte med samtalsteknik för motiverande samtal
Motiverande samtal
söndag, april 17, 2011
tisdag, april 12, 2011
Palliativt vårdprogram
Hälsokontroll för asylsökande - Äntligen riktlinjer på gång
Det är välkommet! Inte konstigt det har varit så luddigt. Det är bara de allmäna råden från 1995 som funnits till grund. Inte konstigt alla har arbetat fram olika sätt och att ingen tycks verka nöjd och säker på att göra "det rätta".
Här kan du läsa Socialstyrelsens remiss
Här kan Du läsa svensk sjuksköterskeförenings remisssvar
lördag, april 09, 2011
onsdag, april 06, 2011
Nakna kocken
Ugnsgrillade hela champinjoner
Pressa en vitlöksklyfta i en ugnsfast form
strimla spetsen på en färsk röd chili och strö över
en nypa fling salt
Nymalen svartpeppar
ringla olivolja över
Klippt persilja
Lite färskpressad citron
Gnid in denna kryddblandning i färska champinjoner
Lägg champinjonerna med undersidan upp
Ringla över mer olivolja samt strö flingsalt över
Cheddar ost
Sedan in i ugnen
måndag, mars 28, 2011
Hur är det egentligen idag?
-Var Du på akuten idag?....nä....treornas matte menar jag thihi...
Tonnårsdottern fnissar och nickar...."akuten"....ha ha ha....
Sedan talar vi om att att bjuda morfar och farmor på middag på tisdag. Vänder mig mot tonårsdottern igen:
- Eller skulle inte du på akuten?!.....eh...hockey menar jag!
Tonårsdottern skakar på huvudet.
- Varför inte då? Är det slut tabletter?---Eh...biljetter...menar jag.
Tonårsdottern skrattar.
- Alltså mamma! Hur är det egentligen idag?!
Ja det kan man fråga sig - hur är det egentligen idag?! Kan i alla fall skratta åt det...än så länge...peppar peppar...
onsdag, mars 23, 2011
Blev bitch idag
söndag, mars 20, 2011
Badat med världskändis!
Det andra bandet var "Väärt" som spelar lite poppigare "folkmusik"
En som däremot inte spelade på hotellet men som vi plaskade med i tunnan och chillade med i bastun insåg vi dagen efter var självaste Sofia Jannok! Hon har sjungit Waterloo på samiska i direktsändning under pausen i melodifestivalen för något år sedan och varit nominerad till en grammis. Jättehärlig röst och utstrålning! Tonårsdottern och hennes kompis tycker det är oerhört pinsamt att de inte kände igen henne utan surrade på med henne om allt möjligt i badtunnan. Jag tror hon tyckte det var ganska skönt! Men lite kul så här efteråt är det i alla fall =).
onsdag, mars 16, 2011
Att koppla bort jobbet...
torsdag, mars 10, 2011
Helt plötsligt 44!
måndag, februari 28, 2011
Laxfrossa
torsdag, februari 24, 2011
IG blev VG och G blev MVG-
söndag, februari 20, 2011
Tropiska konvergenszonen osv...
lördag, februari 12, 2011
FAKTA VACCINATIONER
Gula febern
Vaccinet ges som injektion i överarmen. Två doser ger ett livslångt skydd. Bör tas tio dagar före resan. Barn över nio månader kan -vaccineras.
Gula febern orsakas av ett virus som sprids av myggor. Sjukdomen finns i tropiska områden i Afrika och Sydamerika. Symtomen är feberfrossa, huvudvärk och muskelvärk. Viruset orsakar inflammation i levern och dödligheten är hög, en av tre avlider.
Världshälsoorganisationen WHO beräknar att ungefär 200000 människor insjuknar -årligen i gula febern. Som turist är dock risken att smittas liten. Vissa länder kräver dock att inresande ska kunna visa upp ett intyg om -vaccination mot gula febern.
Malaria
Det finns inget malariavaccin tillgängligt i dag. Risken att insjukna i denna fruktade parasitsjukdom är hög, särskilt i Väst- och Östafrika. För att skydda sig kan resenären få förebyggande behandling med malariatabletter. Det mest effektiva skyddet mot malaria i dag ger profylax med malariamedlet Lariam, som dock ibland kan ge psykiska biverkningar som depression och ångest. Man börjar därför ta tabletterna tre veckor före resan.
Resenärer som rest i malariaområden och får feber inom tre månader efter hemkomsten ska alltid kontakta en infektionsklinik.
Hepatit A
Det förekommer utbrott av smittsam gulsot även i Sverige, även om antalet fall stadigt minskar. Viruset förekommer i avför-ing och smittar framför allt genom dålig handhygien som överför viruset till mat.
Två sprutor med hepatit A-vaccin ger ett skydd i minst 20 år, troligen livslångt. Redan en dos ger ett mycket bra skydd. Den andra sprutan tas efter 6–12 månader. Risken att bli allvarligt sjuk av hepatit A stiger med åldern. Personer över 50 år löper en risk på 3 procent att dö. I följande områden betraktas risken att insjukna som likvärdig med Sverige om man tänker stanna kortare tid än tre veckor: Israel, Japan, Singapore, Hongkong, Sydafrika (om man inte tänker resa runt), Argentina, Chile och hela Europa (med undantag för enstaka länder i Östeuropa).
Hepatit B
Ett gulsotsvirus som överförs med blod och smittar via sprutor och sex. Ger en betydligt svårare form av leverinflammation än hepatit A, men är å andra sidan inte lika lätt att smittas av om man inte tänker tatuera sig eller har sex med lokalbefolkningen. Infektionsläkare rekommenderar framför allt unga resluffare att vaccinera sig. Tre injektioner av hepatit B-vaccin, som ges under sex månader, ger ett bra skydd. Om det är bråttom kan tre doser ges under en treveckorsperiod. Det kan till och med räcka med två doser.
Japansk encefalit
En svår virussjukdom som sprids via myggor och drabbar hjärnan. Risken att smittas är mycket liten vid kortvariga resor. Risken är till och med större att vaccinet ger biverkningar. En på 75 000 vaccinerade drabbas av hjärninflammation. Vaccinet kan också orsaka allergiska reaktioner i form av klåda och utslag.
Vaccinet ges i tre doser, de första två med en till två veckors mellanrum, den tredje efter en månad. Detta ger ett skydd på cirka 90 procent. Immuniseringen bör vara avslutad två veckor före avresan för att kontrollera att inga biverkningar uppträder.
Rabies
Rabies är en dödlig sjukdom om den har hunnit bryta ut. Viruset överförs från djur, framför allt hundar och fladdermöss. Risken att bli smittad är en på 1000 om ett rabiessmittat djur slickar på hud (utan sår) och 15 på 100 om du blir biten. Endast tre svenskar har drabbats av rabies på 125 år.
Vaccinationen måste inledas senast tre veckor före avresan, och man ger tre doser under loppet av 21 dagar. Rabiesvaccin är dyrt, 700–800 kronor per dos, och risken att bli smittad liten. Undvik -kontakt med djur. Om du blir slickad eller biten av ett djur går det att förebygga utbrott av rabies genom behandling med vaccin och rabies immunoglobulin.
Kolera/turistdiarré
Vaccinet ges som en dryck i två doser med en till sex veckors mellanrum. Skyddseffekten mot kolera är 80–85 procent under sex månader efter immunisering. Risken att drabbas av kolera är dock liten, kolerabakterien är inte särskilt smittsam och det krävs höga smittdoser för att infektionen ska fästa. Risken anges till 1 på en halv miljon.
Men koleravaccinet ger även ett, om än begränsat, skydd mot turistdiarré, så kallad ETEC, som är ett betydligt större hälsoproblem. Skyddseffekten uppges till 20–30 procent.
Tyfoid
En ilsken bakterie orsakar denna allvarliga tarminfektion. Risken att smittas är liten vid vanliga turistresor och sjukdomen går att behandla med antibiotika. Skyddet av tyfoidvaccinet, som antingen ges som en spruta eller som kapslar, är cirka 70 procent. Detta tillsammans gör att man kan ifrågasätta behovet av att vaccinera sig mot tyfoid.
Biverkningar
Risken att drabbas av allvarliga biverkningar av vacciner och andra förebyggande behandlingar vid utlandsresor är liten. Det främsta undantaget är vaccin mot japansk encefalit. Detta vaccin ger någon gång allergiska reaktioner som utslag och klåda, och i sällsynta fall även den mycket -allvarliga biverkningen akut disseminerad encefalomyelit, akut hjärnhinneinflammation. Det finns uppgifter om ett fall per 75000 doser, vilket är en högre risk än att faktiskt insjukna i sjukdomen om du är turist och inte vistas nattetid nära grisar i ett område där sjukdomen just då har ett utbrott.
Malariatabletter är också förknippade med biverkningar, särskilt malariamedlet Lariam (mefloquin) som är det mest effektiva skyddet mot den farligaste formen av malaria. Behandlingen kan ge -psykiska problem, som ångest, förvirring och depression.
Äggallergiker kan drabbas av reaktioner av både gula febern-vaccin och vanligt influensavaccin, eftersom virusen i dessa vacciner är odlade på ägg och det följer med äggprotein i sprutan.
En vanlig fråga vid vaccination är om skyddet försämras om patienten har en pågående infektion. Banala luftvägsinfektioner med lägre feber än 38 grader utgör inget hinder för att vaccineras, enligt de råd som ges av infektionsläkare.
–Jag brukar säga, att om man orkar ta sig till vaccinationsmottagningen så är det okej att bli vaccinerad, säger Lars Rombo, överläkare vid infektionskliniken på Mälarsjukhuset i Eskilstuna, och ansvarig för hälsoråden på sajten www.resfeber.se.
Från senaste numret av Vagabond (4.2004).
fredag, februari 11, 2011
Immunoglobuliner
sammanfattning på farmakologidelen
Immunoprofylax
Först – konstitutiva försvaret; makrofager, dendriter, granulocyter
Sen – adaptiva försvaret – B-celler, Th-celler, Tc-celler och AK
Aktiv immunisering | Individen utsätts för ett antigen och immunförsvaret reagerar på detta och bildar minnesceller mot antigenet. Vaccination. Ibland livslång. |
Passiv immunisering | Vi ger t.ex. antikroppar till en patient för att hjälpa denne att bekämpa infektionen. Kan sitta i ett par månader. |
Krav på vaccin;
Ge svar - Vaccinet ska aktivera det konstitutiva försvaret som i sin tur kan aktivera det adaptiva svaret. Ibland måste adjuvanter användas – tillskott som förstärker immunsvaret (mest alun).
Ge rätt typ av svar – IgA om patogenen finns i mucosa,
Th2-svar ifall antikropparna är viktiga
Th1-svar ifall det cellulära svaret är viktigt (makrofager)
Ge svar på rätt ställe – magen? Luftvägarna?
Stimulera minnescellsbildning – innebär ofta att Th ska aktiveras
Inte skada värden
Gärna;
Oral administrering
Klara rumstemperatur
Behöver inga boosters
Det är också viktigt att tänka på att antigenet som vi introducerar i kroppen verkligen finns tillgängligt på patogenen vi försöker vaccinera emot. T.ex. om proteinet är denatuerat så kan veckningen ha förstörts och gömda epitoper komma fram. AK mot dessa kommer inte kunna binda till patogenen.
Minnesceller
Finns i högre koncentration. B-celler har förändrad fenotyp (adhesionsmolekyler, kemokinreceptorer osv) pga affinitetsmognad.
Har switchat – producerar IgG, IgE, IgA istf IgM+IgD
Typer av vaccin
Vaccin generellt kan vara av följande typ
Levande, attenuerat (försvagat) – billiga, men måste hållas kallt, behöver inte adjuvant. Kan försvagas genom att passera genom en annan värd som är så enkel att vara i att alla virulensfaktorer tas bort.
Inaktiverat virus – formalin, kokat – kan ge ett något mindre realistiskt svar
Subkomponent, t.ex. toxioid (icke-verksam del av toxinet) eller kapselns polysackarid
Konjugeras ibland med en molekyl som man vet att immunförsvaret reagerar mot, t.ex. tetanus-toxoid: man vet ju at alla är vaccinerade mot tetanus redan.
Peptider som presenteras på MHC
Rekombinerade virusproteiner – framtagna på lab
DNA-virus – experimentellt – fördelar - värmestabilt
Adjuvant – molekyl som stimulerar immunförsvaret och ökar effekten av ett vaccin. Ofta används oljor, aluminiumsalter och delar av viruskapsider.
ProAPC - Professionella antigenpresenterande celler är viktiga för att aktivera naïva T-celler. T-cellen måste få två signaler för att aktiveras. Signal 1 är MHC-II + peptid och signal 2 är co-stimulerande molekyler (CD80, CD86,med CD28, CD40 med CD40L). Får T-cellen endast signal 1 kommer den att gå i apoptos.
Dendriter, makrofager, B-celler [MHC class one is on everyone – på alla celler med kärna]
Immunreaktion – En B-cell stöter på sitt antigen som binder till BcR och internaliseras. Väl inne i cellen bryts antigenet ner och B-cellen presenterar peptider av antigenet på sin MHC-II. Th-cellen binder till MHC-II och stimuleras även av co-receptorer, utsöndrar cytokiner (IL-4) som får B-cellen att differentiera till en antikroppsproducerande plasmacell.
TI-2 – T-cell independent antigen – dessa antigen kan aktivera CD+ B1-celler utan att någon Th-cell. Endast IgM produceras dock, ingen switchning kan ske så ej heller minescelproduktion, eller affinitetsmognad. En T-cell kan dock inducera switchning mha cytokiner.
Alla vacciner ger en infektion! Man försöker hålla den minimal och lokal. Ingen risk för infektionssjukdom när man ger avdödat eller subkomponent vaccin, men man får inte glömma bort risken för autoimmuna komplikationer.
Bakteriella vaccin
Barn får DTP
Difteri | Luftvägsinfektion. Människa till människa-spridning. Ger ”äkta krupp”. Toxinet är ett AB-toxin. Vaccinet består av inaktiverat toxin (toxinoid) |
Tetanus | Bakterien finns rikligt i jord, hästavföring, djurbett. Symtomen är kram, t.ex. 'lock-jaw'. Toxin hämmar hämmande interneuron. Vaccinet är en toxinoid och duration är 5-10 år. |
Pertussis | Kikhosta, pipande inandning. Vaccinet är ett subkomponentvaccin. |
Övriga vaccin
Hemofilus influenza | Bakterie som koloniserar nasofarynx, orsakar ofta otit och sinuit. Kan även ge meningit hos barn. Vaccinet är bakteriekapseln konjugerad med polysackarid. Alla barn. |
Tuberkulos | 1/3 av alla människor är infekterade. Pulmonär infektion som kan spridas till hjärnhinnor. Ofta ses en silent infection. Vaccinet kallas BCG efter de som upptäckte det och är en attenuerad bakterie. Beroende på barnets utsatthet, vilket ofta är synonymt med härkomst, kan de få detta vaccin. Man vet inte om det är bra. |
Meningokocker | 50.000 dödsfall årligen globalt. Vaccinet är ett kapselkonjugat. |
Streptokockus pneumoniae | Ger luftvägsinfektion, otit och sinuit. Vaccinet är ett kapselkonjugat för barn, endast polysackarid för vuxna (över 2 år). Ges numera till alla barn. |
Problem med vaccin
Antigenic drift – slumpvisa mutationer i antigenet kan göra att immunförsvaret inte känner igen patogenen.
Antigen polymorfism, -diversitet eller -variation – ibland finns patogenerna med olika antigen, om vi vaccinerar mot ett antigen kan vi fortfarande vara mottagliga för de övriga.
Fel typ av svar – kortlivat, icke-skyddande, autoimmunt.
Kostnadseffektivitet – är det billigare för samhället att vaccinera än att behandla de som kommer att få sjukdomen?
Vaccin – skiljer sig från andra behandlingar
Eftersom det ges till friska personer är det viktigt maximalt ger få bieffekter och eftersom det ofta ges till en stor grupp individer måste riskerna vara minimala.
Vi måste fortsätta vaccinera – även när sjukdomen inte finns i samhället – annars poppar den upp igen. Det är svårt att mäta vacciners effektivitet bl.a. eftersom andra, snarlika, sjukdomar kan ta kål på både vaccin- och kontrollgruppen – då får vi en falskt sänkt eller höjd skyddande effekt.
Virusvaccin
Barndomsvaccin
Polio | 4-5 doser inaktiverat virus. Vaccinet odlas i apnjure. I USA ges ett attenuerat virus som ges oralt. Några fall av vaccininducerad polio har dykt upp. I Afrika är det ett kjempeproblem. |
MPR | Mässling, påsjuka, röda hund, 2 doser. Levande försvagade vaccin. Påssjukeviruset har många genotyper – ej optimalt skydd. |
Hepatit B | Subenhet, HBsAg, 3-4 doser till riskgrupper (barn med utländsk bakgrund). |
HPV | Till flickor i 10-12-årsåldern. Riskfaktor för cervixcancer. |
Andra
Influensavaccin | Odlas i ägg och inaktiveras sedan med formallin. Man använder sig av influensastammar som cirkulerar i Sydostasien och Australien. Biverkning – Guillain-Barré-syndrom – reversibel förlamning som börjar i nedre delen av kroppen |
HAV | Formalinavdödade helvirioner. Ges ibland tillsammans med HBV-vaccin (twinrix) |
Varicella Zoster | Levande, attenuerat virus. Ges till individer över ett år som inte haft vattkoppor. Man ska skydda immunosupprimerade och gravida. Viruset ger först vattkoppor och ligger sedan latent för att kunna bryta ut som bältros, utslag som följer dermatomen. |
Rabies | Inaktiverat virus, ges innan resa till endemiska områden eller som postexponeringsprofylax tillsammans med antikroppar. |
TBE | Tick-borne-encephalitis. Man ger en låg dos inaktiverat virus eftersom man är rädd för biverkningar → endast 5 år duration. |
Gula febern |
|
Japansk encefalit | odlas i aphjärna. Allt att säga om den saken. Dock: korsreativitet med TBE: om man blivit vaccinerad mot detta, kan det vekra som om man har eller haft TBE, eller är vaccinerad. |
Biverkningar till vaccin
Infektiösa vaccin kan ge feber, feberkramper, exantem, parotissvullnad och encefalit. Allergiska reaktioner kan uppstå mot ägg, kalvproteiner eller antibiotika. Man kan även få allergi mot konserveringsmedel.