FAKTA VACCINATIONER
Gula febern
Vaccinet ges som injektion i överarmen. Två doser ger ett livslångt skydd. Bör tas tio dagar före resan. Barn över nio månader kan -vaccineras.
Gula febern orsakas av ett virus som sprids av myggor. Sjukdomen finns i tropiska områden i Afrika och Sydamerika. Symtomen är feberfrossa, huvudvärk och muskelvärk. Viruset orsakar inflammation i levern och dödligheten är hög, en av tre avlider.
Världshälsoorganisationen WHO beräknar att ungefär 200000 människor insjuknar -årligen i gula febern. Som turist är dock risken att smittas liten. Vissa länder kräver dock att inresande ska kunna visa upp ett intyg om -vaccination mot gula febern.
Malaria
Det finns inget malariavaccin tillgängligt i dag. Risken att insjukna i denna fruktade parasitsjukdom är hög, särskilt i Väst- och Östafrika. För att skydda sig kan resenären få förebyggande behandling med malariatabletter. Det mest effektiva skyddet mot malaria i dag ger profylax med malariamedlet Lariam, som dock ibland kan ge psykiska biverkningar som depression och ångest. Man börjar därför ta tabletterna tre veckor före resan.
Resenärer som rest i malariaområden och får feber inom tre månader efter hemkomsten ska alltid kontakta en infektionsklinik.
Hepatit A
Det förekommer utbrott av smittsam gulsot även i Sverige, även om antalet fall stadigt minskar. Viruset förekommer i avför-ing och smittar framför allt genom dålig handhygien som överför viruset till mat.
Två sprutor med hepatit A-vaccin ger ett skydd i minst 20 år, troligen livslångt. Redan en dos ger ett mycket bra skydd. Den andra sprutan tas efter 6–12 månader. Risken att bli allvarligt sjuk av hepatit A stiger med åldern. Personer över 50 år löper en risk på 3 procent att dö. I följande områden betraktas risken att insjukna som likvärdig med Sverige om man tänker stanna kortare tid än tre veckor: Israel, Japan, Singapore, Hongkong, Sydafrika (om man inte tänker resa runt), Argentina, Chile och hela Europa (med undantag för enstaka länder i Östeuropa).
Hepatit B
Ett gulsotsvirus som överförs med blod och smittar via sprutor och sex. Ger en betydligt svårare form av leverinflammation än hepatit A, men är å andra sidan inte lika lätt att smittas av om man inte tänker tatuera sig eller har sex med lokalbefolkningen. Infektionsläkare rekommenderar framför allt unga resluffare att vaccinera sig. Tre injektioner av hepatit B-vaccin, som ges under sex månader, ger ett bra skydd. Om det är bråttom kan tre doser ges under en treveckorsperiod. Det kan till och med räcka med två doser.
Japansk encefalit
En svår virussjukdom som sprids via myggor och drabbar hjärnan. Risken att smittas är mycket liten vid kortvariga resor. Risken är till och med större att vaccinet ger biverkningar. En på 75 000 vaccinerade drabbas av hjärninflammation. Vaccinet kan också orsaka allergiska reaktioner i form av klåda och utslag.
Vaccinet ges i tre doser, de första två med en till två veckors mellanrum, den tredje efter en månad. Detta ger ett skydd på cirka 90 procent. Immuniseringen bör vara avslutad två veckor före avresan för att kontrollera att inga biverkningar uppträder.
Rabies
Rabies är en dödlig sjukdom om den har hunnit bryta ut. Viruset överförs från djur, framför allt hundar och fladdermöss. Risken att bli smittad är en på 1000 om ett rabiessmittat djur slickar på hud (utan sår) och 15 på 100 om du blir biten. Endast tre svenskar har drabbats av rabies på 125 år.
Vaccinationen måste inledas senast tre veckor före avresan, och man ger tre doser under loppet av 21 dagar. Rabiesvaccin är dyrt, 700–800 kronor per dos, och risken att bli smittad liten. Undvik -kontakt med djur. Om du blir slickad eller biten av ett djur går det att förebygga utbrott av rabies genom behandling med vaccin och rabies immunoglobulin.
Kolera/turistdiarré
Vaccinet ges som en dryck i två doser med en till sex veckors mellanrum. Skyddseffekten mot kolera är 80–85 procent under sex månader efter immunisering. Risken att drabbas av kolera är dock liten, kolerabakterien är inte särskilt smittsam och det krävs höga smittdoser för att infektionen ska fästa. Risken anges till 1 på en halv miljon.
Men koleravaccinet ger även ett, om än begränsat, skydd mot turistdiarré, så kallad ETEC, som är ett betydligt större hälsoproblem. Skyddseffekten uppges till 20–30 procent.
Tyfoid
En ilsken bakterie orsakar denna allvarliga tarminfektion. Risken att smittas är liten vid vanliga turistresor och sjukdomen går att behandla med antibiotika. Skyddet av tyfoidvaccinet, som antingen ges som en spruta eller som kapslar, är cirka 70 procent. Detta tillsammans gör att man kan ifrågasätta behovet av att vaccinera sig mot tyfoid.
Biverkningar
Risken att drabbas av allvarliga biverkningar av vacciner och andra förebyggande behandlingar vid utlandsresor är liten. Det främsta undantaget är vaccin mot japansk encefalit. Detta vaccin ger någon gång allergiska reaktioner som utslag och klåda, och i sällsynta fall även den mycket -allvarliga biverkningen akut disseminerad encefalomyelit, akut hjärnhinneinflammation. Det finns uppgifter om ett fall per 75000 doser, vilket är en högre risk än att faktiskt insjukna i sjukdomen om du är turist och inte vistas nattetid nära grisar i ett område där sjukdomen just då har ett utbrott.
Malariatabletter är också förknippade med biverkningar, särskilt malariamedlet Lariam (mefloquin) som är det mest effektiva skyddet mot den farligaste formen av malaria. Behandlingen kan ge -psykiska problem, som ångest, förvirring och depression.
Äggallergiker kan drabbas av reaktioner av både gula febern-vaccin och vanligt influensavaccin, eftersom virusen i dessa vacciner är odlade på ägg och det följer med äggprotein i sprutan.
En vanlig fråga vid vaccination är om skyddet försämras om patienten har en pågående infektion. Banala luftvägsinfektioner med lägre feber än 38 grader utgör inget hinder för att vaccineras, enligt de råd som ges av infektionsläkare.
–Jag brukar säga, att om man orkar ta sig till vaccinationsmottagningen så är det okej att bli vaccinerad, säger Lars Rombo, överläkare vid infektionskliniken på Mälarsjukhuset i Eskilstuna, och ansvarig för hälsoråden på sajten www.resfeber.se.
Från senaste numret av Vagabond (4.2004).
Först – konstitutiva försvaret; makrofager, dendriter, granulocyter
Sen – adaptiva försvaret – B-celler, Th-celler, Tc-celler och AK
Aktiv immunisering | Individen utsätts för ett antigen och immunförsvaret reagerar på detta och bildar minnesceller mot antigenet. Vaccination. Ibland livslång. |
Passiv immunisering | Vi ger t.ex. antikroppar till en patient för att hjälpa denne att bekämpa infektionen. Kan sitta i ett par månader. |
Krav på vaccin;
Ge svar - Vaccinet ska aktivera det konstitutiva försvaret som i sin tur kan aktivera det adaptiva svaret. Ibland måste adjuvanter användas – tillskott som förstärker immunsvaret (mest alun).
Ge rätt typ av svar – IgA om patogenen finns i mucosa,
Th2-svar ifall antikropparna är viktiga
Th1-svar ifall det cellulära svaret är viktigt (makrofager)
Ge svar på rätt ställe – magen? Luftvägarna?
Stimulera minnescellsbildning – innebär ofta att Th ska aktiveras
Inte skada värden
Gärna;
Oral administrering
Klara rumstemperatur
Behöver inga boosters
Det är också viktigt att tänka på att antigenet som vi introducerar i kroppen verkligen finns tillgängligt på patogenen vi försöker vaccinera emot. T.ex. om proteinet är denatuerat så kan veckningen ha förstörts och gömda epitoper komma fram. AK mot dessa kommer inte kunna binda till patogenen.
Finns i högre koncentration. B-celler har förändrad fenotyp (adhesionsmolekyler, kemokinreceptorer osv) pga affinitetsmognad.
Har switchat – producerar IgG, IgE, IgA istf IgM+IgD
Vaccin generellt kan vara av följande typ
Levande, attenuerat (försvagat) – billiga, men måste hållas kallt, behöver inte adjuvant. Kan försvagas genom att passera genom en annan värd som är så enkel att vara i att alla virulensfaktorer tas bort.
Inaktiverat virus – formalin, kokat – kan ge ett något mindre realistiskt svar
Subkomponent, t.ex. toxioid (icke-verksam del av toxinet) eller kapselns polysackarid
Konjugeras ibland med en molekyl som man vet att immunförsvaret reagerar mot, t.ex. tetanus-toxoid: man vet ju at alla är vaccinerade mot tetanus redan.
Peptider som presenteras på MHC
Rekombinerade virusproteiner – framtagna på lab
DNA-virus – experimentellt – fördelar - värmestabilt
Adjuvant – molekyl som stimulerar immunförsvaret och ökar effekten av ett vaccin. Ofta används oljor, aluminiumsalter och delar av viruskapsider.
ProAPC - Professionella antigenpresenterande celler är viktiga för att aktivera naïva T-celler. T-cellen måste få två signaler för att aktiveras. Signal 1 är MHC-II + peptid och signal 2 är co-stimulerande molekyler (CD80, CD86,med CD28, CD40 med CD40L). Får T-cellen endast signal 1 kommer den att gå i apoptos.
Dendriter, makrofager, B-celler [MHC class one is on everyone – på alla celler med kärna]
Immunreaktion – En B-cell stöter på sitt antigen som binder till BcR och internaliseras. Väl inne i cellen bryts antigenet ner och B-cellen presenterar peptider av antigenet på sin MHC-II. Th-cellen binder till MHC-II och stimuleras även av co-receptorer, utsöndrar cytokiner (IL-4) som får B-cellen att differentiera till en antikroppsproducerande plasmacell.
TI-2 – T-cell independent antigen – dessa antigen kan aktivera CD+ B1-celler utan att någon Th-cell. Endast IgM produceras dock, ingen switchning kan ske så ej heller minescelproduktion, eller affinitetsmognad. En T-cell kan dock inducera switchning mha cytokiner.
Alla vacciner ger en infektion! Man försöker hålla den minimal och lokal. Ingen risk för infektionssjukdom när man ger avdödat eller subkomponent vaccin, men man får inte glömma bort risken för autoimmuna komplikationer.
Barn får DTP
Difteri | Luftvägsinfektion. Människa till människa-spridning. Ger ”äkta krupp”. Toxinet är ett AB-toxin. Vaccinet består av inaktiverat toxin (toxinoid) |
Tetanus | Bakterien finns rikligt i jord, hästavföring, djurbett. Symtomen är kram, t.ex. 'lock-jaw'. Toxin hämmar hämmande interneuron. Vaccinet är en toxinoid och duration är 5-10 år. |
Pertussis | Kikhosta, pipande inandning. Vaccinet är ett subkomponentvaccin. |
Övriga vaccin
Hemofilus influenza | Bakterie som koloniserar nasofarynx, orsakar ofta otit och sinuit. Kan även ge meningit hos barn. Vaccinet är bakteriekapseln konjugerad med polysackarid. Alla barn. |
Tuberkulos | 1/3 av alla människor är infekterade. Pulmonär infektion som kan spridas till hjärnhinnor. Ofta ses en silent infection. Vaccinet kallas BCG efter de som upptäckte det och är en attenuerad bakterie. Beroende på barnets utsatthet, vilket ofta är synonymt med härkomst, kan de få detta vaccin. Man vet inte om det är bra. |
Meningokocker | 50.000 dödsfall årligen globalt. Vaccinet är ett kapselkonjugat. |
Streptokockus pneumoniae | Ger luftvägsinfektion, otit och sinuit. Vaccinet är ett kapselkonjugat för barn, endast polysackarid för vuxna (över 2 år). Ges numera till alla barn. |
Antigenic drift – slumpvisa mutationer i antigenet kan göra att immunförsvaret inte känner igen patogenen.
Antigen polymorfism, -diversitet eller -variation – ibland finns patogenerna med olika antigen, om vi vaccinerar mot ett antigen kan vi fortfarande vara mottagliga för de övriga.
Fel typ av svar – kortlivat, icke-skyddande, autoimmunt.
Kostnadseffektivitet – är det billigare för samhället att vaccinera än att behandla de som kommer att få sjukdomen?
Eftersom det ges till friska personer är det viktigt maximalt ger få bieffekter och eftersom det ofta ges till en stor grupp individer måste riskerna vara minimala.
Vi måste fortsätta vaccinera – även när sjukdomen inte finns i samhället – annars poppar den upp igen. Det är svårt att mäta vacciners effektivitet bl.a. eftersom andra, snarlika, sjukdomar kan ta kål på både vaccin- och kontrollgruppen – då får vi en falskt sänkt eller höjd skyddande effekt.
Barndomsvaccin
Polio | 4-5 doser inaktiverat virus. Vaccinet odlas i apnjure. I USA ges ett attenuerat virus som ges oralt. Några fall av vaccininducerad polio har dykt upp. I Afrika är det ett kjempeproblem. |
MPR | Mässling, påsjuka, röda hund, 2 doser. Levande försvagade vaccin. Påssjukeviruset har många genotyper – ej optimalt skydd. |
Hepatit B | Subenhet, HBsAg, 3-4 doser till riskgrupper (barn med utländsk bakgrund). |
HPV | Till flickor i 10-12-årsåldern. Riskfaktor för cervixcancer. |
Andra
Influensavaccin | Odlas i ägg och inaktiveras sedan med formallin. Man använder sig av influensastammar som cirkulerar i Sydostasien och Australien. Biverkning – Guillain-Barré-syndrom – reversibel förlamning som börjar i nedre delen av kroppen |
HAV | Formalinavdödade helvirioner. Ges ibland tillsammans med HBV-vaccin (twinrix) |
Varicella Zoster | Levande, attenuerat virus. Ges till individer över ett år som inte haft vattkoppor. Man ska skydda immunosupprimerade och gravida. Viruset ger först vattkoppor och ligger sedan latent för att kunna bryta ut som bältros, utslag som följer dermatomen. |
Rabies | Inaktiverat virus, ges innan resa till endemiska områden eller som postexponeringsprofylax tillsammans med antikroppar. |
TBE | Tick-borne-encephalitis. Man ger en låg dos inaktiverat virus eftersom man är rädd för biverkningar → endast 5 år duration. |
Gula febern |
|
Japansk encefalit | odlas i aphjärna. Allt att säga om den saken. Dock: korsreativitet med TBE: om man blivit vaccinerad mot detta, kan det vekra som om man har eller haft TBE, eller är vaccinerad. |
Infektiösa vaccin kan ge feber, feberkramper, exantem, parotissvullnad och encefalit. Allergiska reaktioner kan uppstå mot ägg, kalvproteiner eller antibiotika. Man kan även få allergi mot konserveringsmedel.
