Visar inlägg med etikett Kost. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Kost. Visa alla inlägg

onsdag, april 21, 2010

Metabolt syndrom


Metabolt syndrom


Definition

En ansamling av riskfaktorer för hjärt- kärlsjukdom avseende blodtryck, blodfetter, övervikt och höjt blodsocker.
Förstadium till diabetes typ-2. Det finns ej någon given definition men två definitioner som ofta används är:
Definition alternativ 1:

Har personen nedsatt glukostolerans/diabetes och insulinresistens räcker det med ett ytterligare ett av nedan angivna värden för att definitionen "Metaboliskt syndron" skall gälla.
Har personen antingen nedsattglukostolerans/diabetes eller insulinresistens krävs två av nedanstående värden:
Blodtryck över 160/90
Triglycerider över 1,7 och/eller HDL-kolesterol under 0,9 mmol/l för män och under 1,0 mmol/l för kvinnor
Bukfetma med midjemått över 88 cm hos kvinnor resp 102 cm hos män. Och/eller midja-stusskvot hos män över 0,9 och kvinnor över 0,85 och/eller BMI över 30. Midja- stusskvoten är bättre på att förutsäga hjärt- kärlsjukdom än vad BMI är.
Mikroäggvita i urinen (mikroalbuminuri) > 20 μgr/minut = 30 mg/dygn. Därutöver ses ofta högt S-Urat och koagulationsstörningar som defekter upplösningen av blodkoagel (fibrinolys).
Definition alternativ 2:
Personen skall ha minst 3 av följande värden: Fasteblodsocker över 6,1 mmol/l Serumtriglycerider (fastande) över 1,7 mmol/l Serum-HDL-kolesterol (fastande) mindre än 1,1 mmol/l Midjeomfång över 100 cm för män och över 90 cm för kvinnor. Blodtryck över 130/80 mm Hg
Metabolt syndrom innebär en betydligt ökad risk för insjuknande i kranskärlssjukdom, stroke och blodkärlssjukdom ute i armar och ben. 7-15% av de personer som har nedsatt glukostolerans mätt med ett test som kallas peroral glukosbelastning (IGT) övergår i typ-2 diabetes.

Insulinresistens uppträder normalt innan man ser att personen har de första symtomen på typ-2 diabetes. Sannolikt utvecklas blodkärlsförändringarna långt innan patienten definitionsmässigt utvecklar typ-2 diabetes.
Orsak(- er)
Ingen medfödd defekt har kunnat förklara fenomenet.
Livsstilsfaktorer som rökning och alkohol, felaktig kost, stillasittande, oförmåga att hantera stress, depression, ångestsjukdomar, (främst panikångest), sömnbrist, låg fysisk aktivitet kan vara bidragande faktorer till utveckling av det metabola syndromet.
Kost med högt energiintag främst i form av mättat fett, liksom kost med högt glykemiskt index kan bidra till utveckling av åkomman.
Det metabola syndromet uppträder även hos kvinnor med tendens till manlig hormonbild och hos män med låga testosteronhalter.
Möjligen kan kronisk inflammation vara förknippat med insulinresistens och typ 2-diabetes.
Alternativa orsaker
Cushings sjukdom.
Behandling
Viktreduktion med kostbehandling : Leder i genomsnitt till 2-10% viktminskning. Metabola fördelar även utan viktminskning har påvisats då kolhydratkällor med lågt glykemiskt index (t.ex. bröd med hela korn och surdeg) ersätter kolhydratkällor med högt glykemiskt index (t.ex. vitt bröd), samt då livsmedel med en högre andel omättade fettsyror (t.ex. flytande/mjuka margariner och vegetabiliska oljor) ersätter livsmedel med en högre andel mättat fett (t.ex. grädde, smör och creme fraiche). En ökad andel protein (fisk, kött etc.) såväl som fiber (grönsaker, frukt, grövre spannmålsprodukter) kan bidra till bättre mättnadskänsla och därmed underlätta ett minskat energiintag. Lägre risk för diabetesinsjuknande efter livsstilsförändringar i form av viktminskning med minskat fettintag av ffa djurfetter och sk härdade transfetter. Det är också lägre risk för diabetesinsjuknande vid ökad motion.
GI- metoden har ej visat sig medföra viktminskning, det är totala mängden intagen energi som avgör.
Mat att rekommendera: Bönor, ärtor, linser, grönsaker och rotfrukter (t.ex. broccoli, kål, kålrot, morot, rödbeta, palsternacka ), frukter och bär, pasta (helst fullkorn), bröd med helkorn/fullkorn och surdeg, matvete, hela vetekorn, havregrynsgröt , fullkornsflingor, kött, fisk (gärna lax, makrill, sill och strömming), magra mejeriprodukter, mjuka vegetabiliska matfetter, helst baserade på rapsolja.
Mat och dryck att begränsa: Energitäta livsmedel med mycket fett ffa djurfetter och sk härdade transfetter samt/eller socker (t.ex kaffebröd, godis, choklad, chips, läsk, saft och sylt) liksom större mängder alkohol.

Ökad fysisk aktivitet: Minskad risk för diabetesinsjuknande vid ökad fysisk aktivitet oavsett om denna sker till och från arbetet (dock minst 30 min /dag), under arbetet eller på fritiden. Ingen skillnad mellan måttlig och hård fysisk aktivitet under fritid. Uppskattningsvis skulle begränsning av TV-tittandet till mindre än 10 tim/vecka samt 30 min rask promenad dagligen förebygga c:a 40% av alla diabetesinsjuknanden.
Rökstopp. Måttlighet med alkohol. Stresscoping , kognitiv terapi, antidepressiv behandling.
Patientorganisation/patientorganisationer
Patientföreningen för PCO och PCO-S

Författare: För den medicinska översättningen av 2009 års version av Praktisk Medicin (PM) ansvarar dr Olle Lyngstam, Göteborg.

fredag, maj 08, 2009

Spola Coca Colan!

Minns att Anna Skipper i "Du är vad Du äter" bannade en deltagare som förstörde sin kropp med Coca cola. Fru Skipper förklarade så hur Coca Cola "fräter" på kroppen, och efter deltagarens abstinens var genomliden var hon som en ny människa! Pigg och bättre hy och hår och måendet över huvudtaget.

Coca Cola dök så upp i TV 3 igen i programmet "Rent hus". Där fick man ett fint tips vad man kan göra om man mot för modan skulle stöta på Coca Cola hemma; häll det i toalettstolen!

Få bort kalk i toalettstolen
Häll en burk eller flaska med Coca Cola över kalkbeläggningarna i din toalett. Låt det verka i en timme. Skrubba och spola sedan noga.

Den aktiva ingrediensen i Coca Cola är fosforsyra, det är den som gör att kalket löses upp. Polera gärna din toalett med bilpolish efteråt, det ger en blank och lättstädad yta.

Så spola Coca Colan! =)

Oj - hittade nu hur man rengör ugnsgallret!

måndag, februari 02, 2009

Ståupp?

Hes efter "ståuppandet" i fredags. Kanske inte riktigt sant, sååå mycket ståupp blev det inte men lite hes är jag men det är nog av annan anledning. Känner mig lite frusen och så men har ju tagit influensavaccinet så det är kanske en liten känning av den. Har ju trots allt låtit lite influensaliknande virus sprutas in i min kropp.
Det var B på festen som sa "Har du aldrig funderat på att bli ståupp-artist"? Ha ha ha. Jag som har scenskräck. Eller? Kunde inte låta bli att knacka på mikrofonen och höra om den var igång. Varje gång jag gick förbi så knackade jag på micken. "Ta en sång till!" hörde jag från vimlet. Nej sjunga skulle jag inte! MEN jag hade ju faktiskt redan sjungit, men det var ju allsång...Drog till slut en del roliga historier i alla fall.
Nu kommer U med mazariner!

lördag, januari 03, 2009

Nu är det spännande på TV. Junior VM i hockey. Tja.....lite intressant, men jag sitter på sidan och skriver på min rapport...flyter på riktigt bra faktiskt! =)

Mina bekymmer just nu.......ska jag i referenslistan skriva

Statens offentliga utredning (1997). Stöd i föräldraskapet. Stockholm: Sveriges Riksdag. (1997:161).

ELLER

SOU 1997:161. Stöd i föräldraskapet: Betänkande av Utredningen om föräldrautbildning. Stockholm: Socialdepartementet

Har för övrigt köpt ett chokladfondue-set på rea idag! Vilken hit! OK lilla familjen delade på en stor blockchokladkaka men fick i alla fall på köpet i sej ett äpple, en banan, några nötter, några annanasringar, några torkade aprikoser och... ja och några kakor och en näve mashmallows blev det ju också........

måndag, november 17, 2008

OMTENTA!






Allergologi (läran om allergi) betyg = U
Mitt livs första omtenta! En ganska nyttig erfarenhet antar jag. Världen går ju inte under. Nu har jag istället möjlighet att lära mig riktigt mycket inom allergologi.Och det behöver jag! Men vilket vanligt livsmedel korsreagerar med pollen? Eller var det björk? Eller var det jordnötter? Jordgubbar?!
Länk till enkla svar!!!!!!!TJOHOOO!

måndag, september 29, 2008

Ahhi!

Ahhi! Min kära kursare H från Stockholm delade med sig ett smakprov på hennes "måste" Ahhi som uttalas "Aschii". En chilisås hon blandat ihop själv av speciell pastöriserad chili som endast finns att köpa på Hötorget. Ca en sjättedel chilisås, 3 stora "tvättade" gula lökar (hade jag inte hört talas om tidigare men det är hackad blötlagd lök för att den ska bli mildare för magen), en NÄVE timjan, några vitlöksklyftor och lite olja. Häll sedan på burk och så klart att bre på vitt bröd. H hade med sig majsbröd. Alltså mjukbröd typ franska men bakat på majsmjöl. Det var hett och starkt och gott!!! Fick fler tips på enkla goda rätter också men jag får återkomma till de senare, är sååååååååå trött nu...har inte sovit många timmar i natt, åkt tåg, föreläsningar hela dagen och tjoff är klockan nästan ny dag! Imorgon ska jag på studenthälsan upp till granskning! Tror inte det visar på nåt resultat över huvudtaget men jag ser framemot att gå dit för nu ska min skelettvikt mätas! Tänk om mitt skelett visar sig väga 100 kilo, då är jag helt plötsligt inte överviktig längre! Hihi.....nä nu är jag övertrött. Godnatt! =)

torsdag, december 06, 2007

Kost vid njursvikt

Skulle servera en njursjuk äldre man köttgryta då det slog mej att han kanske inte skulle äta så mycket kött. Han hade nästan ingen urinproduktion och hade blivit ganska förvirrad.
Hustrun var just på besök och jag frågade henne om de hade fått kostråd angående kött och protein. Ja det hade de och han skulle äta mycket kött. Jag frågade vem som hade gett den informationen och fick svaret att det var en sjuksköterska. Frågade då om den sjuksköterskan visste att han är njursjuk och går på dialys och hustrun svarade att det gjorde hon.

Var rädd att de hade missförstått sjuksköterkan då jag själv lärt mej att njursjuka bör undvika protein. Tänk om de missat ett "INTE" före "mycket kött". Har sökt på nätet och fann denna uppsats Eyre, S., (2004). Proteinreducerad kost. [Elektronisk], där det bl.a står;

"Kostråd vid dialys När dialysbehandling inletts förändras näringsbehovet jämfört med den predialytiska fasen. Dessutomvarierar energi- och näringsbehovet beroende på dialysform. Vid hemodialys (HD) förloras aminosyror, glukos och vattenlösliga vitaminer under behandlingen. Dessa förluster leder till negativ näringsbalans under dialysen. Det behövs ett proteinintag på minst 1,0-1,2 g/kg kroppsvikt/dygn för att täcka proteinbehovet vid HD. Åtminstone hälften av intaget bör utgöras av protein med högt biologiskt värde. Energibehovet vid HD är detsamma som för patienter med PR-kost, d.v.s. 35-45 kcal/kg/dag (150-190 kJ). HD-patienter har ofta svårare att täcka sitt energibehov än sitt proteinbehov."
Om Du inte har Adobe Acrobat Reader har Du här en html-version