Hur är det egentligen idag?

Kommer hem från jobbet, för sent. De har redan ätit klart. Jag sätter mig direkt vid bordet, lätt anfådd, vill hinna prata med tonårsdottern innan hon drar iväg. Jag vänder mig mot henne samtidigt som jag slevar upp ur grytan. Snabbt frågar jag;

-Var Du på akuten idag?....nä....treornas matte menar jag thihi...

Tonnårsdottern fnissar och nickar...."akuten"....ha ha ha....
Sedan talar vi om att att bjuda morfar och farmor på middag på tisdag. Vänder mig mot tonårsdottern igen:
- Eller skulle inte du på akuten?!.....eh...hockey menar jag!

Tonårsdottern skakar på huvudet.

- Varför inte då? Är det slut tabletter?---Eh...biljetter...menar jag.

Tonårsdottern skrattar.
- Alltså mamma! Hur är det egentligen idag?!

Ja det kan man fråga sig - hur är det egentligen idag?! Kan i alla fall skratta åt det...än så länge...peppar peppar...

Blev bitch idag

Har lyssnat till hemtjänsten, tagit det på allvar, offrat tid, själ och hjärta, lyssnat till den sjuke, gjort bedömningar, kommit överens, vill lindra lidande både hos den sjuke och hemtjänsten. Dom skäller på mig, säger jag har fel, 20 st hemtjänst personal och hemtjänst chef hatar mig. Nu är jag bitchen. Hur hamnade jag här? Arbetsmiljöverket nästa.

Badat med världskändis!

Hemma igen efter en härlig vecka i Hemavan. Fredagkväll blev det högfjällsbastu och badtunna "Hot Tubes" som fjällhotellet har mitt i backen. Man kan hyra hela stället för en större penning men vi gick på drop in som de har varje dag kl 15-17.30. När vi hoppade i tunnan var redan ett par där som kämpade för att få det kallare eftersom de hade en 16 mån Iris som också skulle bada då hon vaknade. Fler och fler personer kom och det här paret verkade känna alla, men vi trängde ihop oss och delar av oss spred ut oss till de andra tunnorna. Det visade sig i alla fall att de skulle spela på hotellet på kvällen och även på lördagkvällen. Det visade sig att det var FLERA band!

Paret med lilla Iris skriver låtarna själva, sjunger och är del i niomannabandet "Glesbyd´n" som spelar reaggeinspirerade låtar med politiska texter på Arvidsjaurbondska.

Det andra bandet var "Väärt" som spelar lite poppigare "folkmusik"

En som däremot inte spelade på hotellet men som vi plaskade med i tunnan och chillade med i bastun insåg vi dagen efter var självaste Sofia Jannok! Hon har sjungit Waterloo på samiska i direktsändning under pausen i melodifestivalen för något år sedan och varit nominerad till en grammis. Jättehärlig röst och utstrålning! Tonårsdottern och hennes kompis tycker det är oerhört pinsamt att de inte kände igen henne utan surrade på med henne om allt möjligt i badtunnan. Jag tror hon tyckte det var ganska skönt! Men lite kul så här efteråt är det i alla fall =).

Att koppla bort jobbet...

Semester vecka 11. Chefen, alla arbetskamrater, ingen har kunnat gå miste om det. Sedan i höstas har det varit känt - vecka 11 är inte Syster Susan på plats!

Men - tänker på jobbet varje dag. Men faktiskt lite lite mindre för varje dag som går.

Dag 1; Ringer på jobbet. Kollar att jag verkligen gjort det jag tänkt - det hade jag. Jag får veta att en kollega är sjuk.

Dag 2; Inser att endast kollegan som är sjuk vet om att vidarekopplingen av telefonen inte gick koppla tillbaka. Ringer på jobbet. De har redan fixat det.

- Njut nu av din ledighet! Visst... du är alltid välkommen att ringa... jag vet PRECIS hur det är!

Min kloka kollega som är pensionär och inne för mig och jobbar lugnar mej med mild stämma innan hon fortsätter snabbt och spontant direkt ur hjärtat; Men har du inte så du kan ta dej en jävel så du glömmer det här stället?! Jag skrattar.

Dag 2 igen; MÅSTE ringa och påminna min tredje kollega om det viktiga blodprovet som skulle bokas in. Det var redan gjort!

Dag 3; Bara liiiite tankar. Ingen överväldigande oro. Lite små flash backs men inget jag måste ta ansvar för.

Dag 4; Knappt alls. Blir nedstämd. Min väninna och hennes son som har förgyllt de första dagarna här har åkt hem. Skittrist. Existentiell ångest. Katastrofen i Japan.

Dag 4 kl 23.00; aldrig varit vaken så här sent under denna vecka. Är nog rent utav ganska utvilad. Allt känns rätt så ok. Dag 5 har jag bokat en helkroppsmassage!

Allt är relativt. Godnatt!

Helt plötsligt 44!

Minns mycket väl när min mamma fyllde 40. Hon var vuxen. Hon var klok. Jag har nu blivit 44 och är varken vuxen eller klok. Hur hamnade jag här? På min födelsedag mejlade min moster foton på mig från 60-talet. Så himla kul! Jag minns mig ju naturligtvis inte sådan men jag gissar att min moster tycker att tiden gått fort. Själv ser hon ju ut exakt som hon gjort så lång tillbaka jag kan minnas! För att inte tala om hennes man - han har verkligen stannat i åldringsprocessen! Ändå så är det bara föreställningar. Människan är densamma trots att skalet förändras. Naturligtvis läggs erfarenhet och förhoppningsvis lite extra förstånd till åren. Jo...även jag har nog fått mer av detta. Men barnasinnet har jag kvar - precis som min älskade moster!