tisdag, maj 26, 2009
söndag, maj 17, 2009
torsdag, maj 14, 2009
SVARTA LISTAN
Ny kategori - SVARTA LISTAN! Hör av Er om Ni har något som borde tas upp här. Det har jag.............
Ta INTE livsprognostestet!!!!!!!!1Har fått faktura på 249 kr!!!!!!!!!!!!!!!!!! Det skulle vara gratis! Ska ringa konsumentombudsmannen innan jag betalar. Ska inte göra missen igen att betala av rädsla att få ordentlig förseningsavgift. Har man väl betalat är det kört. Men om man vägrar står det ord mot ord och skurkföretaget lägger inte ner en massa kostnader på det, utan brukar då ge med sig. Så VARNING för www.livsprognos.se!!!!!!!!! Gör INTE testet! Ska genast ta bort mitt inlägg som tipsade om det.........=(
Ta INTE livsprognostestet!!!!!!!!1Har fått faktura på 249 kr!!!!!!!!!!!!!!!!!! Det skulle vara gratis! Ska ringa konsumentombudsmannen innan jag betalar. Ska inte göra missen igen att betala av rädsla att få ordentlig förseningsavgift. Har man väl betalat är det kört. Men om man vägrar står det ord mot ord och skurkföretaget lägger inte ner en massa kostnader på det, utan brukar då ge med sig. Så VARNING för www.livsprognos.se!!!!!!!!! Gör INTE testet! Ska genast ta bort mitt inlägg som tipsade om det.........=(
onsdag, maj 13, 2009
Sårbehandling
Allmänt om sårbehandling
2007-06-19
Att ha ett sår är en belastning och påverkar människors vardag, oavsett om såret är akut efter ett olycksfall eller efter en operation, alternativt svårläkande som vid bensår, fotsår hos personer med diabetes eller vid trycksår.
Såret kan inte ses isolerat utan måste ses i ett sammanhang: individ – sår – omgivning.
Att behandla sår är en av de vanligaste omvårdnadsåtgärderna i alla vårdformer.
Mål för sårbehandling
Målet för sårbehandling är att läka såret, minska lidande och underlätta det dagliga livet.
Målet ska diskuteras med patienten och om möjligt med dennes närstående, och de överenskomna målen ska dokumenterasA). Sätt även upp delmål.
A) Läs mer om dokumentation i avsnittet Dokumentation
Bakomliggande orsaker
Behandlingen ska omfatta en helhetssyn på personen och i första hand riktas mot bakomliggande orsaker till såret, till exempel diabetes och cirkulationsrubbningar vid svårläkta sår.
Viktigt Vid all behandling av sår ska orsaken till såret vara utredd.
Detta gäller oavsett om såret har förorsakats av ett yttre trauma eller är relaterat till en underliggande sjukdom.
Diagnosen, som bygger på både den medicinska och på den omvårdnadsmässiga bedömningen, är av avgörande betydelse för behandlingsstrategin.
Om man enbart bandagerar ett sår utan att uppmärksamma och åtgärda läkningshämmande faktorer hos den enskilde eller i omgivningen, kan det leda till långsam eller helt utebliven läkning.
Prognosen beror på patientens tillstånd
Prognosen, det vill säga den förväntade tiden för läkning, varierar allt efter patientens ålder, allmäntillstånd, näringstillstånd, rökning, rörlighet och sjukdomar såsom diabetes. Därför kan man inte ange en generell prognos. Varje person är unik.
Kompetens och ansvar
Den tekniska kunskapen om hur sår behandlas måste i de flesta fall kompletteras med medicinsk kompetens och omvårdnadskompetens. Dessutom behövs kunskap om nutritionA), aktivitet, sömn, social situation och smärtlindring.
Läkaren har ansvar för diagnostik, utredning, ordination av vissa specialförband och läkemedel, samt för behandling av bakomliggande sjukdomar.
Sjuksköterskan ansvarar för omvårdnaden, sårbehandlingen, val av lämpliga sårförband samt eventuell kompressionsbehandling och för att allt dokumenteras i patientjournalen. Det är viktigt att sårbehandlingen rapporteras och dokumenteras i epikrisen eller utskrivningsmeddelandet när patienten byter vårdform eller vårdgivare. Läs mer om dokumentation i detta avsnitt, kapitlet Bedömning, dokumentation.
A) Läs mer om nutrition i avsnittet Nutrition
Informera patienten
Det är viktigt att ge patienten grundläggande kunskaper om orsaker till såret, fysiologi, sårläkning och om vilka faktorer som påverkar sårläkningen. När patienten förstår helheten blir det lättare att fullfölja en föreslagen behandling.
Patienten och dennes närstående ska informeras om behandling, vikten av medverkan och om förväntat resultat.
Patienten ska erbjudas symtomlindring, särskilt smärtlindring.
Allmänt om sårbehandling
2007-06-19
Att ha ett sår är en belastning och påverkar människors vardag, oavsett om såret är akut efter ett olycksfall eller efter en operation, alternativt svårläkande som vid bensår, fotsår hos personer med diabetes eller vid trycksår.
Såret kan inte ses isolerat utan måste ses i ett sammanhang: individ – sår – omgivning.
Att behandla sår är en av de vanligaste omvårdnadsåtgärderna i alla vårdformer.
Mål för sårbehandling
Målet för sårbehandling är att läka såret, minska lidande och underlätta det dagliga livet.
Målet ska diskuteras med patienten och om möjligt med dennes närstående, och de överenskomna målen ska dokumenterasA). Sätt även upp delmål.
A) Läs mer om dokumentation i avsnittet Dokumentation
Bakomliggande orsaker
Behandlingen ska omfatta en helhetssyn på personen och i första hand riktas mot bakomliggande orsaker till såret, till exempel diabetes och cirkulationsrubbningar vid svårläkta sår.
Viktigt Vid all behandling av sår ska orsaken till såret vara utredd.
Detta gäller oavsett om såret har förorsakats av ett yttre trauma eller är relaterat till en underliggande sjukdom.
Diagnosen, som bygger på både den medicinska och på den omvårdnadsmässiga bedömningen, är av avgörande betydelse för behandlingsstrategin.
Om man enbart bandagerar ett sår utan att uppmärksamma och åtgärda läkningshämmande faktorer hos den enskilde eller i omgivningen, kan det leda till långsam eller helt utebliven läkning.
Prognosen beror på patientens tillstånd
Prognosen, det vill säga den förväntade tiden för läkning, varierar allt efter patientens ålder, allmäntillstånd, näringstillstånd, rökning, rörlighet och sjukdomar såsom diabetes. Därför kan man inte ange en generell prognos. Varje person är unik.
Kompetens och ansvar
Den tekniska kunskapen om hur sår behandlas måste i de flesta fall kompletteras med medicinsk kompetens och omvårdnadskompetens. Dessutom behövs kunskap om nutritionA), aktivitet, sömn, social situation och smärtlindring.
Läkaren har ansvar för diagnostik, utredning, ordination av vissa specialförband och läkemedel, samt för behandling av bakomliggande sjukdomar.
Sjuksköterskan ansvarar för omvårdnaden, sårbehandlingen, val av lämpliga sårförband samt eventuell kompressionsbehandling och för att allt dokumenteras i patientjournalen. Det är viktigt att sårbehandlingen rapporteras och dokumenteras i epikrisen eller utskrivningsmeddelandet när patienten byter vårdform eller vårdgivare. Läs mer om dokumentation i detta avsnitt, kapitlet Bedömning, dokumentation.
A) Läs mer om nutrition i avsnittet Nutrition
Informera patienten
Det är viktigt att ge patienten grundläggande kunskaper om orsaker till såret, fysiologi, sårläkning och om vilka faktorer som påverkar sårläkningen. När patienten förstår helheten blir det lättare att fullfölja en föreslagen behandling.
Patienten och dennes närstående ska informeras om behandling, vikten av medverkan och om förväntat resultat.
Patienten ska erbjudas symtomlindring, särskilt smärtlindring.
tisdag, maj 12, 2009
Stuckit Dig på jobbet?
Utdrag från NLL:s Chefsguide:
Tillbud om blodsmitta
Rutinbeskrivning
Om du stuckit, skurit dig eller på annat sätt fått misstänkt smittfarligt blod på skadad hud eller slemhinna, ska detta anmälas som tillbud på blanketten tillbudsrapportering/blodsmitta. Blanketten skickas till personalspecialisten för ditt område. Kopia förvaras hos respektive chef. Arbetsskadeanmälan ska göras, om patienten har en blodsmitta eller visar sig ha blodsmitta när provsvaren kommer. Det är chefens ansvar att se till att dessa rutiner är kända så att de kan följas av personalen.
Akuta åtgärder om Du utsätts för blodsmitta
· Tvätta det skadade området med tvål och vatten, skölj noga.
· Desinfektera med 70 % sprit.
· Vid stänk i ögonen, skölj rikligt med vatten eller fysiologiskt koksalt.
· Vid stänk i munnen, skölj rikligt med vatten.
· Rapportera omedelbart till din närmaste chef/arbetsledare.
Ordinerad provtagning patient
Om patienten finns tillgänglig, förklara situationen och fråga om du får ta S-ASAT, S-ALAT, Hepatit B, Hepatit C och HIV-prover omedelbart. Svaret ställs till ordinerande läkare på respektive avd/mott/vårdc. Patienten har rätt att neka provtagning.
Ordinerad provtagning personal
Se till att Hepatit B, Hepatit C, HIV, S-ASAT och S-ALAT-prover omedelbart blir tagna. Detta kan göras på resp avdelning, vårdcentral, akutmottagning eller infektionsmottagning. Kostnaden för läkarbesök, provtagning och ev vaccinering i samband med tillbudet, ska belasta den verksamhet som den anställde tillhör. Detta gäller även för vikarier och elever.
Provtagningsremissen ska märkas med stickskada samt uppgift om:
- man är vaccinerad mot Hepatit B
- arbetsplats
- skadedatum
- klockslag
- smittkälla
- ordinerande läkare
- det gäller uppföljning
Svaret ska ställas till ordinerande läkare.
Mikrobiologiska lab vid Sunderbyns sjukhus analyserar inkomna prover varje dag.
Ordinerande läkare gör bedömning om ev fortsatt uppföljning av vaccination och provtagning på den anställde. Om uppföljning blir aktuellt skickas ifylld provtagningsremiss med den anställde som själv ansvarar för att prover blir tagna vid lab, vårdcentral eller mottagning.
Post-expositionsprofylax vid risk för smittöverföring efter
hepatit B-exposition
Behandlande/ordinerande läkare ska snarast kontakta läkare på infektionsmottagningen i Sunderby sjukhus.
Enligt Socialstyrelsens rekommendation:
Personer som inte är immuna mot hepatit B och som exponerats för misstänkt hepatit B-smittat blod, bör snarast få profylax med vaccin och med tillägg av immunglobulin om expositionen bedöms medföra hög risk för smittöverföring det vill säga HBeAg - positiv smittkälla. Om smittrisken bedöms som låg (HBeAg -negativ smittkälla eller oklart status) rekommenderas enbart immunisering enligt snabbvaccinationsschemat. Första vaccindosen bör ges så tidigt som möjligt, vaccindos två och tre ges sedan efter en respektive tre veckor. En fjärde dos rekommenderas efter 12 månader.
Oavsett typen av post-expositionsprofylax rekommenderas antikroppstestning (anti-HBs) av den vaccinerade 1-2 månader efter sista vaccindosen.
Vid risk för smittöverföring efter hepatit C och HIV- exposition
Vid incident med stickskada eller om man på annat sätt fått smittfarligt blod, som kan misstänkas vara eller är säkerställt smittöverföring kontaktas omgående jourhavande läkare på Infektionsmottagningen, tel 0920-28 34 75 (dagtid) eller 0920-28 22 90 (kvällar, nätter och helger).
Blankett tillbudsrapportering/blodsmitta
Läs Labhandboken Handbok för hälso- och sjukvård - blodburen smitta SjukvårdrådgivningenRegelverk AFS 1986:23 Föreskrifter om skydd mot blodsmitta AFS 1988:1 Allmänna råd om HIV-testning i arbetslivet AFS 2005:1 Mikrobiologiska arbetsmiljörisker - smitta, toxinpåverkan, överkänslighet AFS 2001:3 Användning av personlig skyddsutrustning AFS 2006:4 Andvändning av arbetsutrustning AFS 1999:7 Första hjälpen och krisstödSocialstyrelsens rekommendationer för profylax mot hepatit B Profylax med vaccin och immunglobulin -före och efter exposition
Rutiner för hantering av vaccinationer (Hep B och TBC) samt blodsmittetillbud för anställda
Vaccinationer
Vaccinationer mot hepatit B, PPD och BCG vaccination mot tuberkulos, stick/skärskador, blodsmittetillbud och uppföljningar ska vara inbegripna i det systematiska arbetsmiljöarbetet och en ansvarsfråga för arbetsgivaren. I verksamheternas arbetsmiljöplan ska ingå vilket vaccinationsskydd som krävs för arbete inom enheten och arbetsplatsen. Chefen ska vid ett tidigt skede vid anställningen informera den anställde samt vid behov anvisa för vaccinering. Vaccination av anställda inom NLL är kostnadsfri för den anställde. Kostnaden belastar respektive verksamhet. För vikarier ska den första verksamheten ta kostnaden. Hepatitvaccinering av anställda utförs på följande inrättningar:
· Sunderby sjukhus - infektionsmottagningen
· Piteå älvdals sjukhus - specialistmottagningen
· Kalix sjukhus - Kalix vårdcentral
· Gällivare sjukhus - gemensam mottagning
· Kiruna sjukhus - medicinmottagningen
· Närmaste vårdcentral
PPD och BCG vaccinationer utförs på Lungmottagningen i Sunderbyn. Vid smittorisk ska kartläggning genomföras av kliniken som vårdat smittkällan (patienten). Kartläggning och utredning bör utföras med stöd och handledning från Lungmottagningen.
Tillbud om blodsmitta
Om anställd stuckit, skurit sig eller på annat sätt fått misstänkt smittfarligt blod på skadad hud, anmäles detta till chefen som handlägger tillbudet enligt rutin för blodsmitta.
Tillbud om blodsmitta
Rutinbeskrivning
Om du stuckit, skurit dig eller på annat sätt fått misstänkt smittfarligt blod på skadad hud eller slemhinna, ska detta anmälas som tillbud på blanketten tillbudsrapportering/blodsmitta. Blanketten skickas till personalspecialisten för ditt område. Kopia förvaras hos respektive chef. Arbetsskadeanmälan ska göras, om patienten har en blodsmitta eller visar sig ha blodsmitta när provsvaren kommer. Det är chefens ansvar att se till att dessa rutiner är kända så att de kan följas av personalen.
Akuta åtgärder om Du utsätts för blodsmitta
· Tvätta det skadade området med tvål och vatten, skölj noga.
· Desinfektera med 70 % sprit.
· Vid stänk i ögonen, skölj rikligt med vatten eller fysiologiskt koksalt.
· Vid stänk i munnen, skölj rikligt med vatten.
· Rapportera omedelbart till din närmaste chef/arbetsledare.
Ordinerad provtagning patient
Om patienten finns tillgänglig, förklara situationen och fråga om du får ta S-ASAT, S-ALAT, Hepatit B, Hepatit C och HIV-prover omedelbart. Svaret ställs till ordinerande läkare på respektive avd/mott/vårdc. Patienten har rätt att neka provtagning.
Ordinerad provtagning personal
Se till att Hepatit B, Hepatit C, HIV, S-ASAT och S-ALAT-prover omedelbart blir tagna. Detta kan göras på resp avdelning, vårdcentral, akutmottagning eller infektionsmottagning. Kostnaden för läkarbesök, provtagning och ev vaccinering i samband med tillbudet, ska belasta den verksamhet som den anställde tillhör. Detta gäller även för vikarier och elever.
Provtagningsremissen ska märkas med stickskada samt uppgift om:
- man är vaccinerad mot Hepatit B
- arbetsplats
- skadedatum
- klockslag
- smittkälla
- ordinerande läkare
- det gäller uppföljning
Svaret ska ställas till ordinerande läkare.
Mikrobiologiska lab vid Sunderbyns sjukhus analyserar inkomna prover varje dag.
Ordinerande läkare gör bedömning om ev fortsatt uppföljning av vaccination och provtagning på den anställde. Om uppföljning blir aktuellt skickas ifylld provtagningsremiss med den anställde som själv ansvarar för att prover blir tagna vid lab, vårdcentral eller mottagning.
Post-expositionsprofylax vid risk för smittöverföring efter
hepatit B-exposition
Behandlande/ordinerande läkare ska snarast kontakta läkare på infektionsmottagningen i Sunderby sjukhus.
Enligt Socialstyrelsens rekommendation:
Personer som inte är immuna mot hepatit B och som exponerats för misstänkt hepatit B-smittat blod, bör snarast få profylax med vaccin och med tillägg av immunglobulin om expositionen bedöms medföra hög risk för smittöverföring det vill säga HBeAg - positiv smittkälla. Om smittrisken bedöms som låg (HBeAg -negativ smittkälla eller oklart status) rekommenderas enbart immunisering enligt snabbvaccinationsschemat. Första vaccindosen bör ges så tidigt som möjligt, vaccindos två och tre ges sedan efter en respektive tre veckor. En fjärde dos rekommenderas efter 12 månader.
Oavsett typen av post-expositionsprofylax rekommenderas antikroppstestning (anti-HBs) av den vaccinerade 1-2 månader efter sista vaccindosen.
Vid risk för smittöverföring efter hepatit C och HIV- exposition
Vid incident med stickskada eller om man på annat sätt fått smittfarligt blod, som kan misstänkas vara eller är säkerställt smittöverföring kontaktas omgående jourhavande läkare på Infektionsmottagningen, tel 0920-28 34 75 (dagtid) eller 0920-28 22 90 (kvällar, nätter och helger).
Blankett tillbudsrapportering/blodsmitta
Läs Labhandboken Handbok för hälso- och sjukvård - blodburen smitta SjukvårdrådgivningenRegelverk AFS 1986:23 Föreskrifter om skydd mot blodsmitta AFS 1988:1 Allmänna råd om HIV-testning i arbetslivet AFS 2005:1 Mikrobiologiska arbetsmiljörisker - smitta, toxinpåverkan, överkänslighet AFS 2001:3 Användning av personlig skyddsutrustning AFS 2006:4 Andvändning av arbetsutrustning AFS 1999:7 Första hjälpen och krisstödSocialstyrelsens rekommendationer för profylax mot hepatit B Profylax med vaccin och immunglobulin -före och efter exposition
Rutiner för hantering av vaccinationer (Hep B och TBC) samt blodsmittetillbud för anställda
Vaccinationer
Vaccinationer mot hepatit B, PPD och BCG vaccination mot tuberkulos, stick/skärskador, blodsmittetillbud och uppföljningar ska vara inbegripna i det systematiska arbetsmiljöarbetet och en ansvarsfråga för arbetsgivaren. I verksamheternas arbetsmiljöplan ska ingå vilket vaccinationsskydd som krävs för arbete inom enheten och arbetsplatsen. Chefen ska vid ett tidigt skede vid anställningen informera den anställde samt vid behov anvisa för vaccinering. Vaccination av anställda inom NLL är kostnadsfri för den anställde. Kostnaden belastar respektive verksamhet. För vikarier ska den första verksamheten ta kostnaden. Hepatitvaccinering av anställda utförs på följande inrättningar:
· Sunderby sjukhus - infektionsmottagningen
· Piteå älvdals sjukhus - specialistmottagningen
· Kalix sjukhus - Kalix vårdcentral
· Gällivare sjukhus - gemensam mottagning
· Kiruna sjukhus - medicinmottagningen
· Närmaste vårdcentral
PPD och BCG vaccinationer utförs på Lungmottagningen i Sunderbyn. Vid smittorisk ska kartläggning genomföras av kliniken som vårdat smittkällan (patienten). Kartläggning och utredning bör utföras med stöd och handledning från Lungmottagningen.
Tillbud om blodsmitta
Om anställd stuckit, skurit sig eller på annat sätt fått misstänkt smittfarligt blod på skadad hud, anmäles detta till chefen som handlägger tillbudet enligt rutin för blodsmitta.
Sårutbildning - igen!
Vad härligt med revanch! Under förra verksamhetsförlagda utbildningen var det riktigt omöjligt få ihop en lagom stor grupp när det gällde föräldrautbildning. EFter många försök slutade det med en grupp på endast ett föräldrapar....kändes inte roligt när man skulle redovisa alltihop på seminariet, även om jag inte var ensam.
NU däremot ringer jag ett samtal och har en grupp på 7 personer dagen efter! OCH nu mailar deras hemtjänstchef och vill att jag ska utbilda en annan hemtjänstgrupp nu på onsdag! Vilken revanch! Klart jag tackar ja, är ju bra träning för mig. Hemtjänsten är nog också en tacksam grupp som är svältfödd på utbildning vad gäller specifik omvårdnad. Den här webadressen använder jag och kopplar ihop med en stor TV skärm. Tjohoo! =)
NU däremot ringer jag ett samtal och har en grupp på 7 personer dagen efter! OCH nu mailar deras hemtjänstchef och vill att jag ska utbilda en annan hemtjänstgrupp nu på onsdag! Vilken revanch! Klart jag tackar ja, är ju bra träning för mig. Hemtjänsten är nog också en tacksam grupp som är svältfödd på utbildning vad gäller specifik omvårdnad. Den här webadressen använder jag och kopplar ihop med en stor TV skärm. Tjohoo! =)
fredag, maj 08, 2009
Spola Coca Colan!
Minns att Anna Skipper i "Du är vad Du äter" bannade en deltagare som förstörde sin kropp med Coca cola. Fru Skipper förklarade så hur Coca Cola "fräter" på kroppen, och efter deltagarens abstinens var genomliden var hon som en ny människa! Pigg och bättre hy och hår och måendet över huvudtaget.
Coca Cola dök så upp i TV 3 igen i programmet "Rent hus". Där fick man ett fint tips vad man kan göra om man mot för modan skulle stöta på Coca Cola hemma; häll det i toalettstolen!
Få bort kalk i toalettstolen
Häll en burk eller flaska med Coca Cola över kalkbeläggningarna i din toalett. Låt det verka i en timme. Skrubba och spola sedan noga.
Den aktiva ingrediensen i Coca Cola är fosforsyra, det är den som gör att kalket löses upp. Polera gärna din toalett med bilpolish efteråt, det ger en blank och lättstädad yta.
Så spola Coca Colan! =)
Oj - hittade nu hur man rengör ugnsgallret!
Coca Cola dök så upp i TV 3 igen i programmet "Rent hus". Där fick man ett fint tips vad man kan göra om man mot för modan skulle stöta på Coca Cola hemma; häll det i toalettstolen!
Få bort kalk i toalettstolen
Häll en burk eller flaska med Coca Cola över kalkbeläggningarna i din toalett. Låt det verka i en timme. Skrubba och spola sedan noga.
Den aktiva ingrediensen i Coca Cola är fosforsyra, det är den som gör att kalket löses upp. Polera gärna din toalett med bilpolish efteråt, det ger en blank och lättstädad yta.
Så spola Coca Colan! =)
Oj - hittade nu hur man rengör ugnsgallret!
onsdag, maj 06, 2009
Sårutbildning för hemtjänsten...
...gick jättebra! :D
7 st blev det sammanlagt och lite rörigt blev det och fast jag kämpade med förberedelserna hela förmiddagen så var jag ändå inte tillräckligt förberedd. Men nu blev ju det här ett hastverk trots allt och jag sa inte ett ord om att jag tänkt ha utbildningen egentligen nästa vecka, att jag fick ett akutfall över mig när all annan personal var borta på möte under förmiddagen, eller att jag fick fixa tekniken själv. Lite kul *jag bjuder på det...* var det att gruppen fick utse en som hade koll på klockan och som sa till när var en kvart kvar och dags att avrunda - när hon sa till så hade vi bara kommit till inledningen.............Mitt syfte med att hålla i en grupp med pedagogiken problembaserat lärande och den pedagogikens utmaningar var med råge uppfyllt, men hemtjänspersonalen fick inte mycket till utbildning. Måste nog fixa ihop ett litet kompendium för att stilla deras kunskapshunger.
7 st blev det sammanlagt och lite rörigt blev det och fast jag kämpade med förberedelserna hela förmiddagen så var jag ändå inte tillräckligt förberedd. Men nu blev ju det här ett hastverk trots allt och jag sa inte ett ord om att jag tänkt ha utbildningen egentligen nästa vecka, att jag fick ett akutfall över mig när all annan personal var borta på möte under förmiddagen, eller att jag fick fixa tekniken själv. Lite kul *jag bjuder på det...* var det att gruppen fick utse en som hade koll på klockan och som sa till när var en kvart kvar och dags att avrunda - när hon sa till så hade vi bara kommit till inledningen.............Mitt syfte med att hålla i en grupp med pedagogiken problembaserat lärande och den pedagogikens utmaningar var med råge uppfyllt, men hemtjänspersonalen fick inte mycket till utbildning. Måste nog fixa ihop ett litet kompendium för att stilla deras kunskapshunger.
måndag, maj 04, 2009
Praktik, trappspring och injektionsteknik
Har börjat verksamhetsförlagda utbildningen i hemsjukvård idag. Känns jättebra. Har fått en erfaren duktig handledare som samtidigt verkar ha stor förståelse för att jag måste få göra det jag måste göra. Det är så himla lätt falla i fällan att "hjälpa till", men studieuppgifterna är så specifika och tidskrävande så det är inget annat än börja planera för dem direkt. Har fått tips på patientfall och hemtjänstgrupp jag ska göra första uppgiften på, så det känns lovande. Och imorgonbitti ska det finnas tid att planera in allt som ska göras. Men oj vilket spring det är! Skulle ha haft stegräknaren på mig på förmiddagen!Dessutom är min kära handledare en hejare på att lämna bilen, nonchalera hissen och gå fort! Helt perfekt för mig så här inför baddräktssäsongen hahaha!
Har föresten idag fått information om ventrogluteal metod vid intramuskulär injektion! Metoden som ska göra att det inte känns någonting alls att få en intramuskulär injektion; se längst ned i detta inlägg för beskrivning. Googlade på spina iliaca anterior superior och hittade denna sajt för skelett och muskler i 3D!
Teknik vid ventrogluteal metod vid intramuskulär (im) injektionsbehandling
Personens läge.
Personen bör om möjligt inta en liggande position, på höger alternativt vänster sida, med sträckt undre ben, 90 graders vinkel på övre ben och knäet vilande mot underlag. Denna kroppsposition åstadkommer, för im injektion, viktig avslappning av
m. gluteus medius och m. gluteus minimus då dessa muskler abducerar i höftleden.
Avgränsning av injektionsområde.
Stå bakom personen. Placera höger handflata (alternativt vänster handflata) över trochanter major, lägg vänster hand (alternativt höger hand) på crista iliaca och sök fram spina iliaca anterior superior. Rikta höger hands långfinger (alternativt vänster hands långfinger) mot spina iliaca anterior superior. Sträck maximalt ut pekfinger mot personens ryggsida. Området mellan långfinger och pekfinger bildar nu en V-liknande yta. Korrekt im injektionsområde är i V-et vars skänklar begränsas av pek- och långfinger. (fig.1).
Fig 1
Bedömning av subcutan vävnad för val av injektionskanyl.
Lyft med båda händers tummar och pekfingrar upp personens subcutana vävnad i injektionsområdet. (fig 2). Mät avståndet av subcutan vävnad mellan tumme och pekfinger t e x 30 mm. Halvera detta avstånd. I detta exempel 15 mm. Lägg till 6 -13 mm för att med god marginal välja rätt kanyllängd och uppnå ett tillräckligt im djup. I detta exempel kan en injektionskanyl av 50 mm längd användas. Om djupet på subcutan vävnad är mer än 35 mm ska en kanyl av 80 mm längd användas för att uppnå ett im. läge på kanylens spets.
Fig 2
Injektionsteknik.
Använd sedvanlig Z-track teknik för att uppnå en sidoförskjutning av huden. Penetrera hud med 90º vinkel. Penetrera ytliga hudlager snabbt för att sedan övergå till en långsammare penetration av subcutan vävnad. Denna teknik ger en möjlighet att avgöra när penetration av muskel sker. Penetrera ytterligare ca 6- 13 mm för att uppnå ett tillräckligt djupt im. kanylläge. Förskjutning av hud eller Z-track teknik kan efter detta avbrytas och vinkel mellan hud och spruta uppgår till ca 45º om kanylens spets är tillräckligt djupt intramuskulärt.
Referenser
Rodger, M., & King, L. (1999). Drawing up and administering intramuscular injections: a review of the literature. Journal of Advanced Nursing, 31, 574-582.
Small, S. P. (2004). Preventing sciatic nerve injury from intramuscular injections: literature review. Journal of Advanced Nursing, 47, 287-296.
Wynaden, D., Landsborough, I., Chapman, R., McGowan, S., Lapsley, J., & Finn, M. (2005). Establishing the best practice guidelines for administration of intra muscular injections in the adult: A systematic review of the literature. Contemporary Nurse, 20, 267-277.
Wynaden, D., Landsborough, I., McGowan, S., Baigmohamad, Z., Finn, M., & Pennebaker, D. (2006). Best practice guidelines for the administration of IM injections in the mental health setting. International Journal of Mental Health Nursing, 15, 195-200.
Holm, Solrun, G. (1998). Administrering av intramuskulaere injeksjoner. Sykepleien nr15, 1998.
Har föresten idag fått information om ventrogluteal metod vid intramuskulär injektion! Metoden som ska göra att det inte känns någonting alls att få en intramuskulär injektion; se längst ned i detta inlägg för beskrivning. Googlade på spina iliaca anterior superior och hittade denna sajt för skelett och muskler i 3D!
Teknik vid ventrogluteal metod vid intramuskulär (im) injektionsbehandling
Personens läge.
Personen bör om möjligt inta en liggande position, på höger alternativt vänster sida, med sträckt undre ben, 90 graders vinkel på övre ben och knäet vilande mot underlag. Denna kroppsposition åstadkommer, för im injektion, viktig avslappning av
m. gluteus medius och m. gluteus minimus då dessa muskler abducerar i höftleden.
Avgränsning av injektionsområde.
Stå bakom personen. Placera höger handflata (alternativt vänster handflata) över trochanter major, lägg vänster hand (alternativt höger hand) på crista iliaca och sök fram spina iliaca anterior superior. Rikta höger hands långfinger (alternativt vänster hands långfinger) mot spina iliaca anterior superior. Sträck maximalt ut pekfinger mot personens ryggsida. Området mellan långfinger och pekfinger bildar nu en V-liknande yta. Korrekt im injektionsområde är i V-et vars skänklar begränsas av pek- och långfinger. (fig.1).
Fig 1
Bedömning av subcutan vävnad för val av injektionskanyl.
Lyft med båda händers tummar och pekfingrar upp personens subcutana vävnad i injektionsområdet. (fig 2). Mät avståndet av subcutan vävnad mellan tumme och pekfinger t e x 30 mm. Halvera detta avstånd. I detta exempel 15 mm. Lägg till 6 -13 mm för att med god marginal välja rätt kanyllängd och uppnå ett tillräckligt im djup. I detta exempel kan en injektionskanyl av 50 mm längd användas. Om djupet på subcutan vävnad är mer än 35 mm ska en kanyl av 80 mm längd användas för att uppnå ett im. läge på kanylens spets.
Fig 2
Injektionsteknik.
Använd sedvanlig Z-track teknik för att uppnå en sidoförskjutning av huden. Penetrera hud med 90º vinkel. Penetrera ytliga hudlager snabbt för att sedan övergå till en långsammare penetration av subcutan vävnad. Denna teknik ger en möjlighet att avgöra när penetration av muskel sker. Penetrera ytterligare ca 6- 13 mm för att uppnå ett tillräckligt djupt im. kanylläge. Förskjutning av hud eller Z-track teknik kan efter detta avbrytas och vinkel mellan hud och spruta uppgår till ca 45º om kanylens spets är tillräckligt djupt intramuskulärt.
Referenser
Rodger, M., & King, L. (1999). Drawing up and administering intramuscular injections: a review of the literature. Journal of Advanced Nursing, 31, 574-582.
Small, S. P. (2004). Preventing sciatic nerve injury from intramuscular injections: literature review. Journal of Advanced Nursing, 47, 287-296.
Wynaden, D., Landsborough, I., Chapman, R., McGowan, S., Lapsley, J., & Finn, M. (2005). Establishing the best practice guidelines for administration of intra muscular injections in the adult: A systematic review of the literature. Contemporary Nurse, 20, 267-277.
Wynaden, D., Landsborough, I., McGowan, S., Baigmohamad, Z., Finn, M., & Pennebaker, D. (2006). Best practice guidelines for the administration of IM injections in the mental health setting. International Journal of Mental Health Nursing, 15, 195-200.
Holm, Solrun, G. (1998). Administrering av intramuskulaere injeksjoner. Sykepleien nr15, 1998.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)