Immunoglobuliner

immu´nglobuli´ner, Ig, de molekyler som utgör antikroppar. Människan har fem klasser av immunglobuliner med olika funktioner: IgA, IgD, IgE, IgG och IgM. Ett immunglobulin bildas av aktiverade B-lymfocyter som svar på kontakt med ett visst antigen. Immunglobuliner cirkulerar i blodplasma och kan från kapillärerna gå över till vävnadsvätskorna. Ett immunglobulin riktat mot en viss bakterieart fäster sig vid sådana bakterier och utlöser mekanismer som gör att bakterien dödas. I andra fall utlöser immunglobulinet (IgE) i stället en allergisk reaktion

sammanfattning på farmakologidelen

Page historylast edited by Sebastian Sjöqvist 1 year ago

Immunoprofylax

Först – konstitutiva försvaret; makrofager, dendriter, granulocyter

Sen – adaptiva försvaret – B-celler, Th-celler, Tc-celler och AK

Aktiv immunisering	Individen utsätts för ett antigen och immunförsvaret reagerar på detta och bildar minnesceller mot antigenet. Vaccination. Ibland livslång.
Passiv immunisering	Vi ger t.ex. antikroppar till en patient för att hjälpa denne att bekämpa infektionen. Kan sitta i ett par månader.

Krav på vaccin;

• Ge svar - Vaccinet ska aktivera det konstitutiva försvaret som i sin tur kan aktivera det adaptiva svaret. Ibland måste adjuvanter användas – tillskott som förstärker immunsvaret (mest alun).

• Ge rätt typ av svar – IgA om patogenen finns i mucosa,

  • Th2-svar ifall antikropparna är viktiga

  • Th1-svar ifall det cellulära svaret är viktigt (makrofager)

• Ge svar på rätt ställe – magen? Luftvägarna?

• Stimulera minnescellsbildning – innebär ofta att Th ska aktiveras

• Inte skada värden

• Gärna;

  • Oral administrering

  • Klara rumstemperatur

  • Behöver inga boosters

Det är också viktigt att tänka på att antigenet som vi introducerar i kroppen verkligen finns tillgängligt på patogenen vi försöker vaccinera emot. T.ex. om proteinet är denatuerat så kan veckningen ha förstörts och gömda epitoper komma fram. AK mot dessa kommer inte kunna binda till patogenen.

Minnesceller

Finns i högre koncentration. B-celler har förändrad fenotyp (adhesionsmolekyler, kemokinreceptorer osv) pga affinitetsmognad.

Har switchat – producerar IgG, IgE, IgA istf IgM+IgD

Typer av vaccin

Vaccin generellt kan vara av följande typ

1. Levande, attenuerat (försvagat) – billiga, men måste hållas kallt, behöver inte adjuvant. Kan försvagas genom att passera genom en annan värd som är så enkel att vara i att alla virulensfaktorer tas bort.

2. Inaktiverat virus – formalin, kokat – kan ge ett något mindre realistiskt svar

3. Subkomponent, t.ex. toxioid (icke-verksam del av toxinet) eller kapselns polysackarid

• Konjugeras ibland med en molekyl som man vet att immunförsvaret reagerar mot, t.ex. tetanus-toxoid: man vet ju at alla är vaccinerade mot tetanus redan.

• Peptider som presenteras på MHC

4. Rekombinerade virusproteiner – framtagna på lab

5. DNA-virus – experimentellt – fördelar - värmestabilt

Adjuvant – molekyl som stimulerar immunförsvaret och ökar effekten av ett vaccin. Ofta används oljor, aluminiumsalter och delar av viruskapsider.

ProAPC - Professionella antigenpresenterande celler är viktiga för att aktivera naïva T-celler. T-cellen måste få två signaler för att aktiveras. Signal 1 är MHC-II + peptid och signal 2 är co-stimulerande molekyler (CD80, CD86,med CD28, CD40 med CD40L). Får T-cellen endast signal 1 kommer den att gå i apoptos.

Dendriter, makrofager, B-celler [MHC class one is on everyone – på alla celler med kärna]

Immunreaktion – En B-cell stöter på sitt antigen som binder till BcR och internaliseras. Väl inne i cellen bryts antigenet ner och B-cellen presenterar peptider av antigenet på sin MHC-II. Th-cellen binder till MHC-II och stimuleras även av co-receptorer, utsöndrar cytokiner (IL-4) som får B-cellen att differentiera till en antikroppsproducerande plasmacell.

TI-2 – T-cell independent antigen – dessa antigen kan aktivera CD+ B1-celler utan att någon Th-cell. Endast IgM produceras dock, ingen switchning kan ske så ej heller minescelproduktion, eller affinitetsmognad. En T-cell kan dock inducera switchning mha cytokiner.

Alla vacciner ger en infektion! Man försöker hålla den minimal och lokal. Ingen risk för infektionssjukdom när man ger avdödat eller subkomponent vaccin, men man får inte glömma bort risken för autoimmuna komplikationer.

Bakteriella vaccin

Barn får DTP

Difteri	Luftvägsinfektion. Människa till människa-spridning. Ger ”äkta krupp”. Toxinet är ett AB-toxin. Vaccinet består av inaktiverat toxin (toxinoid)
Tetanus	Bakterien finns rikligt i jord, hästavföring, djurbett. Symtomen är kram, t.ex. 'lock-jaw'. Toxin hämmar hämmande interneuron. Vaccinet är en toxinoid och duration är 5-10 år.
Pertussis	Kikhosta, pipande inandning. Vaccinet är ett subkomponentvaccin.

Övriga vaccin

Hemofilus influenza	Bakterie som koloniserar nasofarynx, orsakar ofta otit och sinuit. Kan även ge meningit hos barn. Vaccinet är bakteriekapseln konjugerad med polysackarid. Alla barn.
Tuberkulos	1/3 av alla människor är infekterade. Pulmonär infektion som kan spridas till hjärnhinnor. Ofta ses en silent infection. Vaccinet kallas BCG efter de som upptäckte det och är en attenuerad bakterie. Beroende på barnets utsatthet, vilket ofta är synonymt med härkomst, kan de få detta vaccin. Man vet inte om det är bra.
Meningokocker	50.000 dödsfall årligen globalt. Vaccinet är ett kapselkonjugat.
Streptokockus pneumoniae	Ger luftvägsinfektion, otit och sinuit. Vaccinet är ett kapselkonjugat för barn, endast polysackarid för vuxna (över 2 år). Ges numera till alla barn.

Problem med vaccin

Antigenic drift – slumpvisa mutationer i antigenet kan göra att immunförsvaret inte känner igen patogenen.

Antigen polymorfism, -diversitet eller -variation – ibland finns patogenerna med olika antigen, om vi vaccinerar mot ett antigen kan vi fortfarande vara mottagliga för de övriga.

Fel typ av svar – kortlivat, icke-skyddande, autoimmunt.

Kostnadseffektivitet – är det billigare för samhället att vaccinera än att behandla de som kommer att få sjukdomen?

Vaccin – skiljer sig från andra behandlingar

Eftersom det ges till friska personer är det viktigt maximalt ger få bieffekter och eftersom det ofta ges till en stor grupp individer måste riskerna vara minimala.

Vi måste fortsätta vaccinera – även när sjukdomen inte finns i samhället – annars poppar den upp igen. Det är svårt att mäta vacciners effektivitet bl.a. eftersom andra, snarlika, sjukdomar kan ta kål på både vaccin- och kontrollgruppen – då får vi en falskt sänkt eller höjd skyddande effekt.

Virusvaccin

Barndomsvaccin

Polio	4-5 doser inaktiverat virus. Vaccinet odlas i apnjure. I USA ges ett attenuerat virus som ges oralt. Några fall av vaccininducerad polio har dykt upp. I Afrika är det ett kjempeproblem.
MPR	Mässling, påsjuka, röda hund, 2 doser. Levande försvagade vaccin. Påssjukeviruset har många genotyper – ej optimalt skydd.
Hepatit B	Subenhet, HBsAg, 3-4 doser till riskgrupper (barn med utländsk bakgrund).
HPV	Till flickor i 10-12-årsåldern. Riskfaktor för cervixcancer.

Andra

Influensavaccin	Odlas i ägg och inaktiveras sedan med formallin. Man använder sig av influensastammar som cirkulerar i Sydostasien och Australien. Biverkning – Guillain-Barré-syndrom – reversibel förlamning som börjar i nedre delen av kroppen
HAV	Formalinavdödade helvirioner. Ges ibland tillsammans med HBV-vaccin (twinrix)
Varicella Zoster	Levande, attenuerat virus. Ges till individer över ett år som inte haft vattkoppor. Man ska skydda immunosupprimerade och gravida. Viruset ger först vattkoppor och ligger sedan latent för att kunna bryta ut som bältros, utslag som följer dermatomen.
Rabies	Inaktiverat virus, ges innan resa till endemiska områden eller som postexponeringsprofylax tillsammans med antikroppar.
TBE	Tick-borne-encephalitis. Man ger en låg dos inaktiverat virus eftersom man är rädd för biverkningar → endast 5 år duration.
Gula febern
Japansk encefalit	odlas i aphjärna. Allt att säga om den saken. Dock: korsreativitet med TBE: om man blivit vaccinerad mot detta, kan det vekra som om man har eller haft TBE, eller är vaccinerad.

Biverkningar till vaccin

Infektiösa vaccin kan ge feber, feberkramper, exantem, parotissvullnad och encefalit. Allergiska reaktioner kan uppstå mot ägg, kalvproteiner eller antibiotika. Man kan även få allergi mot konserveringsmedel.