Visar inlägg med etikett Hud. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Hud. Visa alla inlägg
tisdag, juni 25, 2013
tisdag, mars 02, 2010
söndag, maj 17, 2009
onsdag, maj 13, 2009
Sårbehandling
Allmänt om sårbehandling
2007-06-19
Att ha ett sår är en belastning och påverkar människors vardag, oavsett om såret är akut efter ett olycksfall eller efter en operation, alternativt svårläkande som vid bensår, fotsår hos personer med diabetes eller vid trycksår.
Såret kan inte ses isolerat utan måste ses i ett sammanhang: individ – sår – omgivning.
Att behandla sår är en av de vanligaste omvårdnadsåtgärderna i alla vårdformer.
Mål för sårbehandling
Målet för sårbehandling är att läka såret, minska lidande och underlätta det dagliga livet.
Målet ska diskuteras med patienten och om möjligt med dennes närstående, och de överenskomna målen ska dokumenterasA). Sätt även upp delmål.
A) Läs mer om dokumentation i avsnittet Dokumentation
Bakomliggande orsaker
Behandlingen ska omfatta en helhetssyn på personen och i första hand riktas mot bakomliggande orsaker till såret, till exempel diabetes och cirkulationsrubbningar vid svårläkta sår.
Viktigt Vid all behandling av sår ska orsaken till såret vara utredd.
Detta gäller oavsett om såret har förorsakats av ett yttre trauma eller är relaterat till en underliggande sjukdom.
Diagnosen, som bygger på både den medicinska och på den omvårdnadsmässiga bedömningen, är av avgörande betydelse för behandlingsstrategin.
Om man enbart bandagerar ett sår utan att uppmärksamma och åtgärda läkningshämmande faktorer hos den enskilde eller i omgivningen, kan det leda till långsam eller helt utebliven läkning.
Prognosen beror på patientens tillstånd
Prognosen, det vill säga den förväntade tiden för läkning, varierar allt efter patientens ålder, allmäntillstånd, näringstillstånd, rökning, rörlighet och sjukdomar såsom diabetes. Därför kan man inte ange en generell prognos. Varje person är unik.
Kompetens och ansvar
Den tekniska kunskapen om hur sår behandlas måste i de flesta fall kompletteras med medicinsk kompetens och omvårdnadskompetens. Dessutom behövs kunskap om nutritionA), aktivitet, sömn, social situation och smärtlindring.
Läkaren har ansvar för diagnostik, utredning, ordination av vissa specialförband och läkemedel, samt för behandling av bakomliggande sjukdomar.
Sjuksköterskan ansvarar för omvårdnaden, sårbehandlingen, val av lämpliga sårförband samt eventuell kompressionsbehandling och för att allt dokumenteras i patientjournalen. Det är viktigt att sårbehandlingen rapporteras och dokumenteras i epikrisen eller utskrivningsmeddelandet när patienten byter vårdform eller vårdgivare. Läs mer om dokumentation i detta avsnitt, kapitlet Bedömning, dokumentation.
A) Läs mer om nutrition i avsnittet Nutrition
Informera patienten
Det är viktigt att ge patienten grundläggande kunskaper om orsaker till såret, fysiologi, sårläkning och om vilka faktorer som påverkar sårläkningen. När patienten förstår helheten blir det lättare att fullfölja en föreslagen behandling.
Patienten och dennes närstående ska informeras om behandling, vikten av medverkan och om förväntat resultat.
Patienten ska erbjudas symtomlindring, särskilt smärtlindring.
Allmänt om sårbehandling
2007-06-19
Att ha ett sår är en belastning och påverkar människors vardag, oavsett om såret är akut efter ett olycksfall eller efter en operation, alternativt svårläkande som vid bensår, fotsår hos personer med diabetes eller vid trycksår.
Såret kan inte ses isolerat utan måste ses i ett sammanhang: individ – sår – omgivning.
Att behandla sår är en av de vanligaste omvårdnadsåtgärderna i alla vårdformer.
Mål för sårbehandling
Målet för sårbehandling är att läka såret, minska lidande och underlätta det dagliga livet.
Målet ska diskuteras med patienten och om möjligt med dennes närstående, och de överenskomna målen ska dokumenterasA). Sätt även upp delmål.
A) Läs mer om dokumentation i avsnittet Dokumentation
Bakomliggande orsaker
Behandlingen ska omfatta en helhetssyn på personen och i första hand riktas mot bakomliggande orsaker till såret, till exempel diabetes och cirkulationsrubbningar vid svårläkta sår.
Viktigt Vid all behandling av sår ska orsaken till såret vara utredd.
Detta gäller oavsett om såret har förorsakats av ett yttre trauma eller är relaterat till en underliggande sjukdom.
Diagnosen, som bygger på både den medicinska och på den omvårdnadsmässiga bedömningen, är av avgörande betydelse för behandlingsstrategin.
Om man enbart bandagerar ett sår utan att uppmärksamma och åtgärda läkningshämmande faktorer hos den enskilde eller i omgivningen, kan det leda till långsam eller helt utebliven läkning.
Prognosen beror på patientens tillstånd
Prognosen, det vill säga den förväntade tiden för läkning, varierar allt efter patientens ålder, allmäntillstånd, näringstillstånd, rökning, rörlighet och sjukdomar såsom diabetes. Därför kan man inte ange en generell prognos. Varje person är unik.
Kompetens och ansvar
Den tekniska kunskapen om hur sår behandlas måste i de flesta fall kompletteras med medicinsk kompetens och omvårdnadskompetens. Dessutom behövs kunskap om nutritionA), aktivitet, sömn, social situation och smärtlindring.
Läkaren har ansvar för diagnostik, utredning, ordination av vissa specialförband och läkemedel, samt för behandling av bakomliggande sjukdomar.
Sjuksköterskan ansvarar för omvårdnaden, sårbehandlingen, val av lämpliga sårförband samt eventuell kompressionsbehandling och för att allt dokumenteras i patientjournalen. Det är viktigt att sårbehandlingen rapporteras och dokumenteras i epikrisen eller utskrivningsmeddelandet när patienten byter vårdform eller vårdgivare. Läs mer om dokumentation i detta avsnitt, kapitlet Bedömning, dokumentation.
A) Läs mer om nutrition i avsnittet Nutrition
Informera patienten
Det är viktigt att ge patienten grundläggande kunskaper om orsaker till såret, fysiologi, sårläkning och om vilka faktorer som påverkar sårläkningen. När patienten förstår helheten blir det lättare att fullfölja en föreslagen behandling.
Patienten och dennes närstående ska informeras om behandling, vikten av medverkan och om förväntat resultat.
Patienten ska erbjudas symtomlindring, särskilt smärtlindring.
tisdag, april 14, 2009
Förskrivning hudskydd vid stomi
Hudskyddsprodukter
Hudskydd
Chiron barrier creme, används om huden är lätt rodnad och irriterad
Cavilon, No String, spray eller kräm, barriärskydd, kan användas om huden är lätt skadad eller sårig. Kan göra att bandaget sitter bättre då den är något ”kladdig”.
Welland WBF, barriärskydd, kan också användas vid rengöring för att ta bort ”kladd”.
Silesse, sprav eller våtservett, barriärskydd, kan användas om huden är lätt skadad eller sårig.
Peri-Prep Sensitive, barriärskydd, kan användas om huden är lätt skadad eller sårig.
Metylrosanilin 0,1 eller 0,25 % går INTE att förskriva. Används när patienten är på mottagningen istället för andra skydd eller i kombination med annat när huden är röd och irriterad.
Hudskyddsringar
Eakin Cohesive hudskyddsring, bra när huden är sårig närmast stomin, för att fylla ut ojämnheter mm.
Dansac GX- ring, Hollister Adapt tätningsring, hudskyddsring som t.ex. är bra att använda runt en ileostomi när endels-påse används.
Tätningsmedel
Stomahesivpasta, Hollister Adapt pasta, Dansac Soft pasta, tätar runt stomin. Bra vid ojämnheter i huden eller om stomin har oregelbunden form.
Eakin Cohesive pasta, tätar runt stomin. Innehåller ingen alkohol. Svider inte. Bra vid sårig hud.
Häftbortagningsmedel
Remove, Welland WBF, Wipe Away, våtsevett, används för att avlägsna häftrester huden av bandaget och för att underlätta borttagning av stomibandaget från huden.
Trio Niltac (våtservett eller spray), används för att avlägsna häftrester huden av bandaget och för att underlätta borttagning av stomibandaget från huden.
Hudskydd
Chiron barrier creme, används om huden är lätt rodnad och irriterad
Cavilon, No String, spray eller kräm, barriärskydd, kan användas om huden är lätt skadad eller sårig. Kan göra att bandaget sitter bättre då den är något ”kladdig”.
Welland WBF, barriärskydd, kan också användas vid rengöring för att ta bort ”kladd”.
Silesse, sprav eller våtservett, barriärskydd, kan användas om huden är lätt skadad eller sårig.
Peri-Prep Sensitive, barriärskydd, kan användas om huden är lätt skadad eller sårig.
Metylrosanilin 0,1 eller 0,25 % går INTE att förskriva. Används när patienten är på mottagningen istället för andra skydd eller i kombination med annat när huden är röd och irriterad.
Hudskyddsringar
Eakin Cohesive hudskyddsring, bra när huden är sårig närmast stomin, för att fylla ut ojämnheter mm.
Dansac GX- ring, Hollister Adapt tätningsring, hudskyddsring som t.ex. är bra att använda runt en ileostomi när endels-påse används.
Tätningsmedel
Stomahesivpasta, Hollister Adapt pasta, Dansac Soft pasta, tätar runt stomin. Bra vid ojämnheter i huden eller om stomin har oregelbunden form.
Eakin Cohesive pasta, tätar runt stomin. Innehåller ingen alkohol. Svider inte. Bra vid sårig hud.
Häftbortagningsmedel
Remove, Welland WBF, Wipe Away, våtsevett, används för att avlägsna häftrester huden av bandaget och för att underlätta borttagning av stomibandaget från huden.
Trio Niltac (våtservett eller spray), används för att avlägsna häftrester huden av bandaget och för att underlätta borttagning av stomibandaget från huden.
Stomi felsök
Felsökning - stomibandagering
· Hur sitter bandaget (påsen/plattan)? Kolla när patienten sitter, står och ligger. Titta på plattans baksida när du tar loss bandaget, detta för att se var läckage uppstår och hur stort läckaget är.
· Bytesfrekvens - hur ofta byts bandaget.
· Hur gör patienten när påsen/plattan tas bort?
· Hur ser hudkostymen ut - bullig, rynkig, slapp eller bråck etc.
· Kolla huden närmast stomin när påsen/plattan är borta.
· Är det rätt hålsorlek, för litet hål kan orsaka läckage, för stort skadar huden.
Vid kontakt med stomiterapeut
· Bandagets namn, ringdiameter, ev. varunummer, 1-dels eller 2-dels bandage, tömbar eller sluten påse mm.
· Typ av stomi, avföringens konsistens
· Stomimått - diameter och höjd på stomin
· Andra hjälpmedel t.ex. hudskydd, pasta osv.
· Hur sitter bandaget (påsen/plattan)? Kolla när patienten sitter, står och ligger. Titta på plattans baksida när du tar loss bandaget, detta för att se var läckage uppstår och hur stort läckaget är.
· Bytesfrekvens - hur ofta byts bandaget.
· Hur gör patienten när påsen/plattan tas bort?
· Hur ser hudkostymen ut - bullig, rynkig, slapp eller bråck etc.
· Kolla huden närmast stomin när påsen/plattan är borta.
· Är det rätt hålsorlek, för litet hål kan orsaka läckage, för stort skadar huden.
Vid kontakt med stomiterapeut
· Bandagets namn, ringdiameter, ev. varunummer, 1-dels eller 2-dels bandage, tömbar eller sluten påse mm.
· Typ av stomi, avföringens konsistens
· Stomimått - diameter och höjd på stomin
· Andra hjälpmedel t.ex. hudskydd, pasta osv.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)