Minns mycket väl när min mamma fyllde 40. Hon var vuxen. Hon var klok. Jag har nu blivit 44 och är varken vuxen eller klok. Hur hamnade jag här? På min födelsedag mejlade min moster foton på mig från 60-talet. Så himla kul! Jag minns mig ju naturligtvis inte sådan men jag gissar att min moster tycker att tiden gått fort. Själv ser hon ju ut exakt som hon gjort så lång tillbaka jag kan minnas! För att inte tala om hennes man - han har verkligen stannat i åldringsprocessen! Ändå så är det bara föreställningar. Människan är densamma trots att skalet förändras. Naturligtvis läggs erfarenhet och förhoppningsvis lite extra förstånd till åren. Jo...även jag har nog fått mer av detta. Men barnasinnet har jag kvar - precis som min älskade moster!
