hjälp till självmord?

Jag är UPPRÖRD! Har just sett reprisen på ett reportage angående hjälp till självmord! Om man söker på google på ordet "självmord" så kommer denna sajt upp överst. Grundaren säger i programmet att han är glad över det. I reportaget får man följa föräldrar till tre olika barn som efter kontakt med självmordssidan använt sig av tipsen man får där.

Jo hej o tjena---

När Marina stått på bron och plingat på kl 8.30 så har jag tagit en morgonpromenad. När Karianne har mailat eller ringt och sagt att hon tycker jag ska hänga med på styrketräning eller spinning - niemas problemas. Idag har jag gått med Ulrica på morgonen. Nekade att följa henne senare på dagen för Karianne skulle antagligen ringa och be mej följa och styrketräna. Jo tjena - det gjorde hon ju förstås inte och jag tycks erinra mej om att hon sagt att hon skulle kanske bort denna måndag. Om jag hittade på nåt själv då? Jo tjena...

Så var man igång igen.......

Jajjamen! Toppen med studenthälsan! Har gjort konditionstest och som vanligt bara gapar dom....eller som syster Bernhard i Sorsele sa "Du har en väldigt stor motor - men du har en ännu större kaross!" Men denna gymnastiklärare Christer som gjorde hälsoprofilen på mig på studenthälsan, gick längre än så. Han fick det nästan till att låta som om jag inte ens är överviktig överhuvudtaget! Jag fick verkligen understryka att jag VET att jag är sjukligt överviktig, men han var så impad av mina muskler så han gav sig inte. Måste va nån ny sorts pedagogik...Hade i alla fall närmare 4 liter i syreupptagningsförmåga. Tror väl jag det - ska ju ändå syresätta denna koloss! Tror nog hellre på syster Bernhards teori...
Men - Christer var supersympatisk! Och nästa gång ska han räkna ut min skelettvikt förutom nytt konditionstest, och vikt förstås. Känns riktigt bra! Så här ser mina motionsvanor ut än så länge;

Må kl 8.30 Marina och jag går lilla rundan.
Må kl 11.30 Karianne och jag styrketräna.
Tis kl 8.30 Marina går lilla rundan och jag går halva lilla rundan (förkyld..jaja men tog mej ut i alla fall!)

Fortsättning följer..........

Bedröööööövligt......

Hade verkligen sett fram emot den här veckan. Det börjar inte bra......Jo iof så börjar det jättebra med jättegullig hyresvärd och gott sov jag. Ja visst tåget var ju två timmar försenat också...
Men idag...hittade tillslut till hörsalen där "uppropet" skulle vara. Jo tjena....visserligen jättefin lugn musik i högtalarna och en häftig presentationsfilm om Luleå. Prorektorn hälsade välkommen och studenthälsan och en kårrepresentant likaså. Sen skulle vi gå ut till våra faddrar som skulle hålla upp skyltar så vi visste vem vi skulle knyta an till. På ena skylten stod det "Lärare" och på andra skylten "Arbetsterapeut". Ingen annan skylt syntes till så långt ögat kunde nå. Nåväl, vi fick hänga på arbetsterapeuterna till ett litet rum så mer än hälften fick stå...Där skulle vi presentera oss för varann var det meningen men det blev inget av utan arbetsterapeutphösarna (3 st) ringde och ringde för att höra vilka som skulle ta hand om oss. Tillslut kom svaret; INGEN SKULLE TA HAND OM OSS! Förklaringen var att vi tillhör en specialistutbildning...En av phösarna var jättegullig i alla fall och sa att vi naturligtvis fick hänga på dem på rundvandringen. Sjuksköterskorna föll dock bort en efter en...och de två jag mött som skulle gå distriktsvubben hade bara två mil hem så de åkte hem...Skickade så detta mail till kåren;

Hejsan!
Har lämnat villa, make och barn och ordnat övernattning i Luleå för att delta i aktiviteterna enligt schemat jag fått hemskickat till mej. Får så veta att ingen introduktion är planerad för specialistsjuksköterskorna. Många blev besvikna, då många aldrig varit här förrut. Som tur var tog arbetsterapeuternas phösare emot oss och vi ska få gå rundvandringen med dom. Jättetrist detta då jag rest långt och ingen känner här sedan tidigare. Hade t.o.m räknat med lite festligheter!

MVH Susanne Distriktsvubben
Fick detta svar;

Hej!

Jag ber så hemskt mycket om ursäkt å skolans vägnar för denna misskommunikation som uppstått. Vi som planerat aktiviteterna har fått informationen att instutitionen skulle på något sätt ta hand om er klass och därför fanns det inga phösare/faddrar till er. Men det är självklart att ni också ska få vara med på alla aktiviteter som vi erbjuder och därför har er klass slagits ihop med arbetsterapeuterna för samtliga kvällsaktiviteter.

Det är dock sista dagen att anmäla sig till välkomstmiddagen idag, och jag hoppas att du hinner läsa detta eller fått informationen från någon annan om att det är självklart något ni också får gå på!

Om du inte har kontakt med någon av phösarna så är det bara att ringa mig på nummer: 070 - 589 25 68, så löser vi allt.

Vi ska självklart kolla upp var det är det gått fel någonstans och göra allt för att detta inte händer igen!

Med vänlig hälsning

Lisa Dahlkvist
Projektkoordinator 2008
Luleå studentkår

Men vad hjälper det då jag nu sitter på biblioteket i Luleå och tycker synd om mej själv...den här dagen kommer ju aldrig att upprepas.

Sista passet...

Så har jag gjort sista passet...eller inte helt sista men sista på länge. Och kanske kanske jag inte ens kommer tillbaka dit. Lite putade underläpparna hos mina kära arbetskamrater. Vi får väl se vad som händer. Har då gjort väldigt tydligt att jag vill vara med på alla festerna!!!

Plockat hjortron

Fem kilo hjortron har jag och en kompis plockat - var! Altså närmare tio kilo tillsammans. Det blev en hel del sylt - mums! Men detta lär kännas i benen imorgon....det känns ju redan nu.

Kokbok för ungkarlar?

Japp nu ska vi göra en kokbok för ungkarlar! Eller rättare sagt för en före detta forever ungkarl som gått och stadgat sig och skaffat sig UNGKARLSFASONER! Detta måste förstås stoppas å det snaraste. To be continued......

Måste sova nu...

Skulle vilja skriva så mycket nu men jag måste helt enkelt hoppa i säng nu! Ska ju jobba imorgon!

Sommarnatt. . .

På sommaren vill plötsligt ALLA jobba natt!

Ordinationer...

Doktorn gick myndigt mot mig med patienten i hälarna.
- Lägg upp ett grundvaccinationsprogram på honom. Tonfallet var neutralt och tydde på en självklarhet att jag visste vad han pratade om. Jag bara gapade, vaddå grundvaccinationsprogram? Jag kan INGET om vacciner. Jag har inte ens börjat distriktsköterskeutbildningen!
- Lägga upp en vad?
Vid det här laget hade han gått in i personalrummet i direkt anslutning, jag satt fortfarande på kontorsstolen i rummet bredvid och patienten stod någonstans mitt emellan utan möjlighet att sätta sig ner. Jag sparkade mejfram något med stolen så att jag skulle få ögonkontakt med doktorn som vid det här laget smaskade på ett ett stort grönt äpple.
-....en plan...smask...tugg...kom överens med patienten...smask...tugg
-Ska jag ge honom något nu?
- Ja.
Jag drog efter andan, suckade antagligen (eller förhoppningsvis), tog fatt i mitt R/P block och en penna och gick fram till doktorn.
- Nog kan jag ta en muntlig ordination men Du får säga vad jag ska ge!
- Tiätanus..smask...hmpfsla..tugg...
Fortfarande helt neutral, men behöver jag säga att jag kände mig otrolig dum? Som tur var var patienten av den mer toleranta sorten. Tur var även att ordinarie sjuksköterska kom tillbaka från lunchen så att hon kunde gå igenom vaccinationsguiden. Dessvärre har vi fortfarande inte kommit fram till något....har varit i kontakt med infektionsmottagningen i Umeå som gett mig ett svar. Ordinarie sjuksköterska läste sig fram till ett annat i vaccinationsguiden och doktorn hade ringt upp sin andra arbetsplats och fått ett tredje alternativ. Det slutade med att jag gick till apoteket och lämnade över detektivarbetet till farmaceuten. Doktorn tyckte det här var jättekul. Vi sjuksköterskor tyckte INTE det var kul. Själv så avslutade jag dagen med att gråta...igen.......Trodde det skulle vara slut med alla tårar vid det här laget...PMS och detta jobb går INTE ihop!
Varför ska det vara så svårt att skriva ordinationen i datorn?