FAKTA VACCINATIONER

Gula febern
Vaccinet ges som injektion i överarmen. Två doser ger ett livslångt skydd. Bör tas tio dagar före resan. Barn över nio månader kan -vaccineras.
Gula febern orsakas av ett virus som sprids av myggor. Sjukdomen finns i tropiska områden i Afrika och Sydamerika. Symtomen är feberfrossa, huvudvärk och muskelvärk. Viruset orsakar inflammation i levern och dödligheten är hög, en av tre avlider.
Världshälsoorganisationen WHO beräknar att ungefär 200000 människor insjuknar -årligen i gula febern. Som turist är dock risken att smittas liten. Vissa länder kräver dock att inresande ska kunna visa upp ett intyg om -vaccination mot gula febern.

Malaria
Det finns inget malariavaccin tillgängligt i dag. Risken att insjukna i denna fruktade parasitsjukdom är hög, särskilt i Väst- och Östafrika. För att skydda sig kan resenären få förebyggande behandling med malariatabletter. Det mest effektiva skyddet mot malaria i dag ger profylax med malariamedlet Lariam, som dock ibland kan ge psykiska biverkningar som depression och ångest. Man börjar därför ta tabletterna tre veckor före resan.
Resenärer som rest i malariaområden och får feber inom tre månader efter hemkomsten ska alltid kontakta en infektionsklinik.

Hepatit A
Det förekommer utbrott av smittsam gulsot även i Sverige, även om antalet fall stadigt minskar. Viruset förekommer i avför-ing och smittar framför allt genom dålig handhygien som överför viruset till mat.
Två sprutor med hepatit A-vaccin ger ett skydd i minst 20 år, troligen livslångt. Redan en dos ger ett mycket bra skydd. Den andra sprutan tas efter 6–12 månader. Risken att bli allvarligt sjuk av hepatit A stiger med åldern. Personer över 50 år löper en risk på 3 procent att dö. I följande områden betraktas risken att insjukna som likvärdig med Sverige om man tänker stanna kortare tid än tre veckor: Israel, Japan, Singapore, Hongkong, Sydafrika (om man inte tänker resa runt), Argentina, Chile och hela Europa (med undantag för enstaka länder i Östeuropa).

Hepatit B
Ett gulsotsvirus som överförs med blod och smittar via sprutor och sex. Ger en betydligt svårare form av leverinflammation än hepatit A, men är å andra sidan inte lika lätt att smittas av om man inte tänker tatuera sig eller har sex med lokalbefolkningen. Infektionsläkare rekommenderar framför allt unga resluffare att vaccinera sig. Tre injektioner av hepatit B-vaccin, som ges under sex månader, ger ett bra skydd. Om det är bråttom kan tre doser ges under en treveckorsperiod. Det kan till och med räcka med två doser.

Japansk encefalit
En svår virussjukdom som sprids via myggor och drabbar hjärnan. Risken att smittas är mycket liten vid kortvariga resor. Risken är till och med större att vaccinet ger biverkningar. En på 75 000 vaccinerade drabbas av hjärninflammation. Vaccinet kan också orsaka allergiska reaktioner i form av klåda och utslag.
Vaccinet ges i tre doser, de första två med en till två veckors mellanrum, den tredje efter en månad. Detta ger ett skydd på cirka 90 procent. Immuniseringen bör vara avslutad två veckor före avresan för att kontrollera att inga biverkningar uppträder.

Rabies
Rabies är en dödlig sjukdom om den har hunnit bryta ut. Viruset överförs från djur, framför allt hundar och fladdermöss. Risken att bli smittad är en på 1000 om ett rabiessmittat djur slickar på hud (utan sår) och 15 på 100 om du blir biten. Endast tre svenskar har drabbats av rabies på 125 år.
Vaccinationen måste inledas senast tre veckor före avresan, och man ger tre doser under loppet av 21 dagar. Rabiesvaccin är dyrt, 700–800 kronor per dos, och risken att bli smittad liten. Undvik -kontakt med djur. Om du blir slickad eller biten av ett djur går det att förebygga utbrott av rabies genom behandling med vaccin och rabies immunoglobulin.

Kolera/turistdiarré
Vaccinet ges som en dryck i två doser med en till sex veckors mellanrum. Skyddseffekten mot kolera är 80–85 procent under sex månader efter immunisering. Risken att drabbas av kolera är dock liten, kolerabakterien är inte särskilt smittsam och det krävs höga smittdoser för att infektionen ska fästa. Risken anges till 1 på en halv miljon.
Men koleravaccinet ger även ett, om än begränsat, skydd mot turistdiarré, så kallad ETEC, som är ett betydligt större hälsoproblem. Skyddseffekten uppges till 20–30 procent.

Tyfoid
En ilsken bakterie orsakar denna allvarliga tarminfektion. Risken att smittas är liten vid vanliga turistresor och sjukdomen går att behandla med antibiotika. Skyddet av tyfoidvaccinet, som antingen ges som en spruta eller som kapslar, är cirka 70 procent. Detta tillsammans gör att man kan ifrågasätta behovet av att vaccinera sig mot tyfoid.

Biverkningar
Risken att drabbas av allvarliga biverkningar av vacciner och andra förebyggande behandlingar vid utlandsresor är liten. Det främsta undantaget är vaccin mot japansk encefalit. Detta vaccin ger någon gång allergiska reaktioner som utslag och klåda, och i sällsynta fall även den mycket -allvarliga biverkningen akut disseminerad encefalomyelit, akut hjärnhinneinflammation. Det finns uppgifter om ett fall per 75000 doser, vilket är en högre risk än att faktiskt insjukna i sjukdomen om du är turist och inte vistas nattetid nära grisar i ett område där sjukdomen just då har ett utbrott.

Malariatabletter är också förknippade med biverkningar, särskilt malariamedlet Lariam (mefloquin) som är det mest effektiva skyddet mot den farligaste formen av malaria. Behandlingen kan ge -psykiska problem, som ångest, förvirring och depression.

Äggallergiker kan drabbas av reaktioner av både gula febern-vaccin och vanligt influensavaccin, eftersom virusen i dessa vacciner är odlade på ägg och det följer med äggprotein i sprutan.

En vanlig fråga vid vaccination är om skyddet försämras om patienten har en pågående infektion. Banala luftvägsinfektioner med lägre feber än 38 grader utgör inget hinder för att vaccineras, enligt de råd som ges av infektionsläkare.

–Jag brukar säga, att om man orkar ta sig till vaccinationsmottagningen så är det okej att bli vaccinerad, säger Lars Rombo, överläkare vid infektionskliniken på Mälarsjukhuset i Eskilstuna, och ansvarig för hälsoråden på sajten www.resfeber.se.

Från senaste numret av Vagabond (4.2004).